Exempel på samarbete

På gården till Mikolas ekologiska gårdsbutik i Rimito går det livligt till när kunderna kurvar in för att köpa färsk ekosallat, -tomater, -gurka och –penseer. ”Direktförsäljningen har gett oss en direkt kontaktyta till våra kunder”, tipsar Tita-Marjut Salonen, den ena av ägarna till ekogården Mikola. Hon och hennes man Osmo Salonen sköter sen ett tiotal år ruljansen på sin ekogård vid Rimito-vägen. Gården har ett stort produkturval, och enligt egen utsago är paret Salonen jordbrukare av den gamla stammen. Gården producerar bland annat gurka, tomat, sallat, färskpotatis, lök, paprika, squash, jordgubbar, svarta vinbär och örter. Dessutom experimenterar paret med att odla nya sorter, och prövar på hur olika odlingsinsatser påverkar tillväxten.

Förutom i gårdsbutiken återfinns gårdens produkter också i minuthandeln och restauranger. Eftersom man vill att produkterna ska vara garanterat färska och eftersom försäljningspartierna är så små säljs produkterna inte via partihandeln utan paret sköter själva leveranserna. Logistiken har planerats så att produkterna ska kunna levereras med så litet körande som möjligt. För paret Salonen är det ekologiska jordbruket också en livsform. ”Hållbarhet och naturenlighet är nyckelord för alla våra dagliga beslut” berättar Tita-Marjut.
Paret Salonen är mycket intresserade av att förkovra sina kunskaper och bilda nätverk med andra företagare. ”Det är alltid bra att utbyta goda tips med andra producenter”, bekräftar Tita-Marjut. Det bästa sättet att få förändringar till stånd är att slå sig ner vid samma bord och tillsammans gå igenom vad som behöver utvecklas inom ekobranschen. Särskilt inom ekosektorn är inbördes växelverkan och nätverkande a och o.

Källa: LounaFood Uutiset, maj 2009.

Tarja Peltola på Kasvis Galleria Oy betonar, att hemligheten bakom företagets framgång är att man lyckats med produktutvecklingen och att man är förtrogen med kundernas behov. Samarbete mellan olika aktörer ger en grundlig förståelse för kundernas och restaurangkökens behov.

[Läs mer]

Samarbete ger styrka, sa man förr i världen. Det gäller än idag. Och ett gott råd av andra kan bära långt i livet. Varför inte också tillämpa de gamla sanningarna i affärslivet, när vi ska förnya en produkt så att den tilltalar kunden. Kundens åsikt är guld värd för en företagare.

Dagens kund köper ofta just det hon eller han vill ha, produkter som smakar gott och samtidigt ger god hälsa och gott välbefinnande. Kunden har ett ”känslominne” och fattar ofta sitt köpbeslut mera på känsla än med förnuft. Hittar kunden sin drömprodukt är hon eller han också redo att betala ett högre pris än för vanliga varor. För att du ska köpa en produkt ska den uppfylla dina medvetna och omedvetna förväntningar.

För det företag som tillverkar livsmedlen skulle det gälla att utveckla en produkt som går som på heta stenar. Finns det någon sådan samarbetspart som kan hjälpa till med att utveckla produkten? Det är bäst att fråga kunderna själva hurdana produkter de vill köpa.

Om en kund dristar sig att kritisera företagets produkter blir företagaren först sårad, men tröstar sig sen med att kunden nog inte alls förstår vad hon eller han talar om. Det vore ändå bäst att snällt ta till sig kritiken och lyssna noga på vad kunden har att säga. När företaget lyssnar på kunderna och använder sig av informationen i sin produktutveckling kan resultatet bli alldeles lysande.

En vacker berättelse om bröd
Mikko Heikkinen, VD för Hyvärisen Leipomosta Kuhmosta berättar.

Lea Taina, VD för hotell Kalevala, sa att hon ville köpa ”gott rågbröd”.

Jag satte mig ner och funderade hur vi skulle kunna uppfylla hennes önskemål. Utifrån det började planeringen. Jag provbakade ett antal bröd enligt recept som jag hittade och gav kunden smakprov. Sen väntade jag med spänning på hennes reaktioner. Mina förväntningar var höga. Nästa dag ringde telefonen – brödet var inte tillräckligt gott.

Det hade gått nästan ett helt år, och vi hade inte ännu lyckats baka ett bröd som kunden ville ha. Ingenting verkade duga för direktör Lea Taina.

En fredagkväll mitt i kallaste januari hittade jag åter på ett nytt recept. Jag meddelade kunden, att jag nästa dag skulle provbaka ett bröd som innehöll helkorn. På lördagsmorgonen gick jag till bageriet, full av tvivel. Jag bakade och gräddade. Efter att packar brödet gav jag mig ut på mitt uppdrag. Jag gav det första brödet åt kunden, bad henne smaka och än en gång ge respons. Jag delade också ut smakprov till bekanta runtom i Kuhmo. Jag bad alla ärligt berätta vad de tyckte om produkten.

Nästa dag fick hag ett SMS i min mobil:
”Bästa lyckönskningar. Om brödet blir ännu bättre är det inte längre bröd – det är honung”. Så började brödet Hyväkäs sin färd till kundernas matbord.

Därför vill jag utmana livsmedelsbranschen att samarbeta med turism- och restaurangbranschen. Man ska inte bli stött av ärlig respons av kunden, utan lyssna och lära. Om vi tillsammans får fram en produkt som båda gillar, är det sannolikt att också andra gillar den.

Man måste lyfta på hatten för Mikko Heikkinens tålamod. Han tog inte illa upp av kritiken från Leo Taina, utan fortsatte att utveckla ett ”gott rågbröd”. När jag själv köpte mitt första Hyväkäs-bröd och smakade på det till kvällsteet kunde jag bara säga: ”Det här är ett verkligt gott bröd, man behöver inte ens använda pålägg, det smakar himmelsk som sådant.”

Text:  Leena Heinola

Kurikkalainen Rest Time Oy  levererar närproducerad mat till många företag i södra Österbotten. En stor del av produkterna används i hela landet av företag som uppskattar inhemsk mat. Rest Time tillverkar välsmakande och lättanvända vegetabiliska produkter för yrkeskök och andra livsmedelsföretag.

Företagets prisbelönta vegetabiliska produkter tillverkas av närproducerade rotfrukter och grönsaker. Rotfrukterna och grönsakerna förädlas med sous vide-metoden, som ger lättanvända och läckra produkter. Vegetabilier som tillreds med Sous vide-metoden bibehåller sin goda smak eftersom de kokas vid låg temperatur i sitt eget spad. I yrkesköket är det sen lätt att lägga upp vackra och läckra portioner av t.ex. morotsskålar, kålrotsskivor, klyftad rödbeta och lantpotatis eller olika rotfruktsblandningar.

Rest Time har en lång erfarenhet av att samarbeta med andra livsmedelsföretag och samarbetet har ökat ytterligare under de senaste åren. Rest Time levererar råvaror till andra livsmedelsföretag, bl.a. rotfruktspuréer och rårivet samt olika vegetabiliska fyllningar. Tillsammans med andra livsmedelsföretag har man utvecklat recept, där produkter från företagen ingår. Dessutom tillverkar Rest Time bland annat senap och ekoketchup under de andra företagens egna produktmärken.
I sortimentet ingår också sylt av morot/lingon och morot/rabarber avsedd för bakning. Specialsylten innehåller över 50 procent bär och andra vegetabilier, och passar extra bra att servera tillsammans med gröt, fil, ost eller plättar.

Text: Annaleena Ylinen / Foodwest Oy

Heila Lähiruokatori är resultatet av samarbetet mellan två företagarpar i Heinola. Äkta paren Eila och Ismo Eerola och Titta och Janne Pihamaa grundade företaget Heila Oy år 2008. Båda paren hade och har fortfarade affärsverksamhet också på annat håll. Paret Pihamaa odlar många slags bär och grönsaker och producerar gårdsvin på två vingårdar i Kalkkinen och Heinola, och har dessutom gårdsbutik med kafé och restaurang på hemgården. Paret Eerola producerar svinkött under brandet Hyvin Pidettyä Benjamin Viljapossua för sina egna butiker Kausala gårdstorg och Heilas köttdisk, och driver dessutom företaget Benjamin Maatilatori.

När idén på ett närmatstorg hade fötts räckte det inte länge innan företaget stod klart. Paret Eerola hade redan en längre tid funderat på att utvidga sin verksamhet, och när den första kontakten gällande en obebyggt affärstomt i Heinola kom behövde de inte fundera länge. Paret hade redan tidigare lärt känna paret Pihamaa i samband med en studieresa, och det nya företaget fann snabbt sin form. Fruarna i familjen sköter den dagliga ruljansen i butiken. Männen jobbar mer i bakgrunden.

Heila bjuder på ett mångsidigt sortiment av högklassiga och rena produkter från olika småproducenter. Huset har ett hundratal producenter som levererar mjöl, sylt, ost, rotfrukter och färskt bröd varje dag. Det finns en kött- och fiskdisk med betjäning och en butik som säljer gårdsvin. Heila håller öppet nästan varje dag av året, utom under större helger.

Heila sysselsätter sammanlagt ett trettiotal personer som är anställda vid olika företag inom Heila. Kassapersonalen på Heila uppgår till 5-9 personer, beroende på säsong. På Heila satsar man på serviceinriktad och kunnig personal. Varje kund kan och får gärna ta sig en pratstund för att be om matrecept eller prata ditt och datt. Heila har ett annorlunda sätt att tillverka och sälja mat, att handla mat kan vara en upplevelse, inte bara ett snabblöp till kassan.

I huset verkar också ett kafé, Cafe Heila, en idyllisk närmatsrestaurang med lunch- och à-la-carte-lista, kaffe kokt på nymalda bönor och ett stort urval kaffebröd från lokala bagerier.

Största delen av Heilas kunder är invånare från storhelsingfors som trafikerar längs riksväg 4. Men visst har också lokalbefolkningen hittat till Heila. Säsongvariationen är väldigt stor, sommartid är kundtillströmningen som störst.

Kylmäsavukeisari Oy  är ett familjeföretag i Tammerfors, Kämmenniemi, som tillverkar rökta fisk- och ostprodukter. Företaget grundades år 2006, då VD Mikko Hävelä gjorde slag i saken och beslöt utveckla sitt fiskintresse till ett riktigt företag. Hittills företaget främst verkat i Birkaland, men tack vare att förbättrade logistiska möjligheter kan det i framtiden vara möjligt att hitta produkterna också i huvudstadsområdet eller Åbo.

Företagets viktigaste målgrupp är restauranger som vill bjuda sina kunder på unika smakupplevelser. I Tammerfors finns företagets produkter på menyn i bl.a. restaurang Näsinneula. Idag säljs kejsarens produkter också genom direktförsäljning i Ahlmans gårdsbod. Företagets huvudprodukt är kallrökt lax, med man röker också bl.a. gös och sik.
Produkten får sin unika smak genom en lång rökningstid. Kunden kan själv välja vilken slags ved som ska användas vid rökningen och hur mycket salt som ska användas. Kylmäsavukeisari Oy:s produkter är fria från tillsatsämnen. Färskheten garanteras genom att rökningen sker på beställning.

År 2008 började Hävelä i samarbete med köksmästare Heikki Ahopelto på försök röka ost gjord på mjölk från ostfinska kor. Projektet resulterade i att Kylmäkeisari Oy fick tillstånd att verka inom mjölkbranschen, och nu också röker ost i rökeriet. Oströkningen står idag för en stor del av företagets verksamhet. Inom de närmaste åren kommer Kylmäsavukeisari sannolikt att bygga ut sina produktionsutrymmen för att kunna tillfredsställa den ökade efterfrågan.

Familjebageriet Tapiolan Leipomo Oy i Esbo har bakat färskprodukter allt sedan år 1962. Nästa år firar företaget sin 48-årsdag. Bageriet grundades av Mikko Väyrynen, far till nuvarande VD:n Jari Väyrynen. Tapiolas bageri har funnits i familjens ägo alla dessa år, och än i dag är fyra av företagets nio anställda medlemmar av familjen. Kärleken till bröd och bakning har gått i arv från generation till generation.

Bageriet tillverkar ett stort sortiment av produkter. Matbröd och semlor står för drygt hälften av produktionen medan resten är konditori- och färdigmatsprodukter. I bagerikaféet kan man köpa ugnsfärska bakverk. Arbetet i bageriet pågår varje vardagsnatt för att kunderna varje dag ska ha dagsfärskt bröd att avnjuta.

För att orka driva ett småskaligt bageri måste man brinna för sitt arbete. VD för Tapiolas bageri Jari Väyrynen berättar, att hans bror börjar baka i bageriet redan klockan ett på natten, själv kommer han klockan tre för att tillsammans med sin kusin sköta förpackningen. På natten bakas kaffe- och matbrödet och på dagen sköter man affärerna. I ett litet bageri görs en större del av arbetena för hand än i storbagerierna. Jari berättar att Tapiolas bageri kör med traditionell mekanisering, vilket innebär att många arbetsskeden fortfarande görs för hand. Många småbagerier har svårt att konkurrera med de storbageriernas kostnadseffektiva produktionsanläggningar. Produktpriserna är så pressade att det är svårt att göra någon vinst. Företagets egenkontroll är också väldigt arbetskrävande. Alla produktionsskeden följs upp och kontrolleras, vilket å andra sidan också bidrar till bageriets höga produktkvalitet.

Bageriet samarbetar inom HoReCa-sektorn med Fazer Amica, Sodexo och Katri Antell. Jari Väyrynen berättar, att det viktigaste kriterier för samarbete med HoReCa-sektorn är att leveranserna är säkra. Produkterna ska vara färdiga vid överenskommen tidpunkt. Tapiolan Leipomo samarbetar också med Omnia, som är en läroanstalt inom bageribranschen. Samarbetet är viktigt för både bageriet och de studerande. De studerande bistår med värdefull arbetshjälp för bageriet och får i gengäld den praktik de behöver. Bagaryrket är ett hantverk, det enda sättet att lära sig yrket är genom praktiskt arbete. Vad kunde väl vara viktigare och värdefullare än att ge kunskapen att baka t.ex. traditionella karelska piroger vidare till nya generationer. Vi hoppas att samarbetet fortsätter så att vi konsumenter också i framtiden får njuta av småbageriernas läckra bakverk.

Text: Emma Laivisto, Food Centre i Vik

Beeffi Oy är ett företag som drivs av ett antal biffdjursuppfödare i södra Savolax som specialiserat sig på limousin-kött. Företaget grundades i mars 2009 i Juva. Delägare i företaget är Joel Puhakainen, Kalle Mattila och Heikko Mustalampi. Två av delägarna, Joel och Kalle, föder upp limousin-boskap.

Företagets verksamhetsidé föddes utifrån ett konstaterat behov. Det kan vara besvärligt för en kund att få ihop kött från flera gårdar. Genom att bilda ett eget bolag kan man samla många leverantörer och kontaktpersoner i en kedja under samma tak. Efter att idén hade kläckts och verksamheten planerats började samarbetsparterna leta efter slakterier, packerier och transportföretag som företaget kunde anlita. Det räckte inte länge innan man hade hittat ett antal goda samarbetspartner och fungerande distributionskanaler.

Beeffi är alltså ett marknadsföringsbolag, som nu i början arbetar med att marknadsföra rent och högklassigt limousin-kött från de egna gårdarna. Bland kunderna finns storkök, restauranger och privata konsumenter. Man har också sålt små mängder till affärer, och fortsätter sina förhandlingar med minuthandeln.

Riksbekante köksmästaren Markus Maulavirta har planerat ett recepthäfte reseptejä med recept på limousinkött för Beeffis räkning. Maulavirta har under de senaste åren i flera repriser arbetat som köksmästare på företaget Anttolanhovi som erbjuder rehabiliterings-, hotell- och restaurangtjänster.

Anttolanhovis starka sats
ning på närproducerad mat har inneburit en stor möjlighet för oss. Både deras profilering på närmat och deras höga krav på råvarorna har inneburit trumfkort för oss.Att de också använder styckningsdelarna på et mångsidigt sätt har också gett båda företagen fördelar, konstaterar Joel.
Anttolanhovi har redan i flera år satsat på sydsavolaxisk matkultur och rena råvaror från lokala producenter. Köksmästare Ilkka Arvola på Anttolanhovi är mannen bakom satsningarna på närmaten. Det viktigaste är den närproducerade matens goda kvalitet, som extra bonus kommer det ekologiska tänkandet och att vi stöder näringslivet i området.  Särskilt när det gäller biffkött är det viktigt att råvaran är av jämn kvalitet, mör och välsmakande, säger Arvola.

Nu till sommaren försöker vi ladda upp inför grillsäsongen och efterfrågan på biffkött under sommaren.Vi försöker hålla oss väl synliga i vårt område och möjligen också ha produkter på vissa restaurangers menyer, berättar Joel om företagets närmaste framtidsplaner.

Texst: Riina Tuominen
Bild: Markku Itkonen

Uleåborgsföretaget Ritvan Herkuns såser med vit- och tjärlök är läckra tillägg till många slags rätter. Såserna har en lokal prägel vilket gör dem till en perfekt gåbortspresent. Företagaren Ritva Heiskari är fortfarande känd på hemorten för de unikplagg och väggtextiler i linne som hennes företag tidigare tillverkade. Vitlökssåserna kom in i sortimentet så småningom. ”Det började ren för ett tjugotal år sen i samband med den första Vitlöksnatten i Uleåborg. En brytningspunkt kom år 2006 när en av mina vänner ville ta med 1000 flaskor av min vitlökssås på en resa till Tyskland där hon skulle marknadsföra nordfinländska delikatesser.” Den slutliga kursändringen i Ritva Heiskaris liv kom år 2008 i form av ett diskbrock, som gjorde att hon inte längre kunde sy. Ställd inför faktum började hon i stället fundera på att satsa på tillverkningen av vitlökssås, ett arbete som inte är lika tungt för kroppen. ”Jag hade redan tillgång till ett dagiskök i Kemi. Det vara bara att investera in maskiner och redskap, och nu är dagiset helt i företagets bruk.”

De första åren körde Ritva Heiskari själv de ut färdiga produkterna till butikerna, ordnade smakprov och sålde. Så småningom fick den milda vitlökssåsen en syster – tjärlökssås. I slutet av år 2009 började Ritva samarbeta med Uleåborgsföretaget Kasvishovi, som tyckte att såserna var ett fint komplement till deras projekt Kasvot Lähiruualle. Det nystartade samarbetet har varit som en lottovinst för det lilla företaget. ”Nu kan jag själv jobba fullt ut med produktionen, eftersom Kasvishovi sköter lagringen, transporten och marknadsföringen. Det går också lätt att få extra arbetskraft vid behov.” Löksåserna är gjorda med rybsolja som bas, de innehåller inga tillsatsämnen och förvaras i butikernas kyldiskar. Vitlök och ättika är naturliga konserveringsmedel som ger produkterna en lång hållbarhet.

I slutet av år 2009 beviljades Ritvan Herkku kvalitetsmärket Bäst i landskapet. ”Det har gett företaget uppmärksamhet och hjälpt mej att bygga upp ett stödnät.” Ritva Heiskari har nu fått livsmedelskonsult Soila Hiltunen från Maa- ja kotitalousnaiset i Uleåborg som sparringpartner. Vid det första besöket utredde man tillsammans företagets nuläge för att identifiera de bitar som behövde utvecklas och förbättras. ”Erfarenheten har öppnat nya perspektiv. Jag har börjar värdera mitt arbete och fått ett nytt sätt att se på det jag gör”, säger Ritva Heiskari. Hon kallar kvalitetshandboken för sitt testamente, som innehåller all viktig och nödvändig information som behövs för att driva företaget ifall hon själv faller ifrån.

Text: Ella Karttimo

ÖsterbottenChark anordnade nyligen kurs i småskalig köttförädling. En entusiastisk grupp producenter samlades tre dagar i Kristinestad under ledning av svenske charkuteristen Sivert Rosenholm.

Närpesfödde Sivert Rosenholm från Sverige gästade Österbotten för att inspirera köttproducenter till hantverksmässig förädling av sina produkter. Både i teori och i praktik. Tillverkning av lufttorkade produkter, salami och bratwurst, enligt Siverts grundrecept, stod på programmet och som råvara användes kött av får och highland. Riktiga delikatesser!
Deltagarna visade stort intresse och äkta vilja att lära sig mer om köttförädling.
– Sivert är mycket skicklig och kunnig. Han ger oss praktiska råd om hela processen börjandes från det att djuret slaktas, säger en av dem.

Besvärligt regelverk

Ett angeläget diskussionsämne under teoridelen var regelverket och kraven för utrymmen där livsmedelsförädling äger rum. Det finns tydliga skillnader mellan de europeiska länderna och Finland har kanske de största kraven av alla.
– Konstigt, tycker de elva deltagarna. I Finland pratas det vackert om förädling men i praktiken är myndigheternas krav och bestämmelser sådana att få kan satsa fullt ut. Investeringskostnaderna är oskäligt höga.
Rosenholm efterlyser mera kaxighet från Österbottniska producenter.
– Stå på er!

Efterfråga finns

Projektdragare Jonas Harald ser en ökad efterfråga på närproducerat livsmedel.
– Vår uppgift är att inspirera och hjälpa producenter som är intresserade av egen förädling. Nätverket mellan köttproducenterna är viktigt till exempel när man ska upplysa konsumenterna om var produkter finns att köpas.Det pågående charkprojektet riktar sig mycket till dem som har fårfarm, highlandsdjur eller är producenter av ekokött.

– Grupper som är värda extra uppmärksamhet, tycker jag. Det finns ett hundratal av dem i Österbotten och de har ofta fått söka sina egna vägar för att utveckla sin verksamhet.

Enligt egna recept

Sivert Rosenholm ger smakprov på salami och förklarar att en bra salami ska vara rätt torkad, ha rätt konsistens, en given arom och innehålla mycket smak. Och så ska den ätas rumsvarm.
– Alla kan utveckla sitt eget recept, säger han. Som saluförs under eget gårdsnamn.
Sune West från Esse Highland är köttproducent och vill lära sig mer om salamitillverkning.
– Den ska gå att sälja i Österbotten – och är fullt möjlig att tillverka för en vanlig karl, ler han.
– Jag är imponerad över den här kursens deltagare. Har sällan sett en så engagerad och intresserad grupp, avslutar Rosenholm.

Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
Foto: Lisbeth Bäck och Jonas Harald

Projektet Äkta Smak från mellersta Finland som genomfördes våren 2006 i handelslaget Keskimaas butiker i mellersta Finland fortsätter att bära frukt. Största delen av företagen och deras produkter finns fortfarande kvar i butikernas sortiment, och nya produkter utvecklas enligt kundernas behov. De bästa produkterna distribueras till kedjans butiker i hela landet.

Målet för kampanjen var att utveckla samarbetet mellan handeln och de små och medelstora livsmedelsföretagen på ett så konkret sätt som möjligt. Ett tjugotal företag deltog i kampanjen, som koordinerades av projektaktörer vid Jyväskyläs yrkeshögskola. Företagen är också synligt presenterade i portalen Äkta Smak: Ahontuvan tila, J Reenilä Oy, Komppa-Seppälän tila, Marja Leipä Ky, Marjatila Raitaniemi, Markkulan Marjatila, Hirvelän Talkkuna, Ylä-Porkkalan tila och Vuohelan Herkkupuoti Ky.

Den verksamhetsmodell med bl.a. verkstadsdagar som utarbetades inom kampanjen har senare använts också i södra Savolax och Egentliga Finland. Den guide om små och mellanstora varuleverantörer som samarbetspartner för handeln som utarbetades inom projektet, har bidragit med mattnyttig information. Tillsammans med handeln och utvecklingsorganisationerna kan småföretagen utveckla sin affärsverksamhet på ett kostnadseffektivt sätt och samtidigt få resurser och hjälp med att bevara och utveckla sin konkurrenskraft.

Om man känner till handelns arbetssätt kan man lägga upp produktutvecklingen så att den motsvarar efterfrågan, och då får man de egna produkterna att hållas kvar i butikssortimentet. Förpackningarna och systemen för fakturering, beställning och logistik ska fungera på ett sätt som handeln förutsätter. Investerings- och marknadsföringskostnaderna kan minskas genom nätverkande och effektivt samarbete.

Text: Marja Seuranen

Matens kvalitet och smak är viktiga för konsumenten liksom också dess ursprung, miljöavtryck och säkerhet. Livsmedelskedjan bör ta sitt ansvar. Hur kan konsumenten veta att maten är säker och producerats på ett ansvarsfullt sätt? Och hur kan EU påverka detta?

www.euarjessa.fi

Eura kommun konkurrensutsätter i samarbete med Säkylä kommun och samkommunen för hälsovården i Säkylä och Kjulå under våren 2010 livsmedelsanskaffningarna för sin matservice. Anskaffningsavtalen ingås för tre år och i maj kommer man att lägga ut en anmälan om konkurrensutsättningen i Hilma. Handlingarna för anbudstävlan kommer att finnas på Hilma och man kan också få dem från Eura kommun.

Också små varuleverantörer kan delta  
Anbuden kan gälla också en del av varuleveranserna, till exempel grönsaker/vegetabilier och bröd. Genom att delanbud kan lämnas in har också mindre, lokala företag möjlighet att delta i anbudstävlingen, alla livsmedel behöver inte nödvändigtvis anskaffas via stora partiaffärer.
Matservicechef Arja Jussila hoppas nu att livsmedelsproducenterna, förädlarna och tillverkarna modigt ska höra sig för om sina möjligheter att delta i anbudstävlingen. Tidigare har Eura kommun bland annat köpt in ca 400-500 kg bär från närområdet (djupfrysta), ca 1000 kg lokalt producerat malet kalvkött och 300-400 kg konserver om året. De företag som tillverkar kalvköttet och gurkinläggningarna hittas också på webbplatsen Äkta Smak.

Tillgången på lokalt producerade livsmedel kan ofta försvåras av att köparna inte känner till de lokala producenterna, eller av att det känns för besvärligt för mindre företag i livsmedelsbranschen att lämna in anbud. Därför uppmuntrar nu Arja Jussila företagen att ta kontakt.

Hållbara val
Matservicen inom Eura kommun deltar i år i det landsomfattande KETJU-projektet EcoCentrian. Projektets mål är att förbättra miljötänkandet inom livsmedelsanskaffningen för offentliga mattjänster. Som miljövänliga dvs. hållbara val inom matservicen räknas bland annat frilandsodlade grönsaker, rotfrukter och bär, produkter enligt säsong, exempelvis bär, frukt och vildfisk, samt ekologiskt producerade livsmedel. Andra hållbara val går ut på att gynna produkter med korta transportsträckor och återvinnbara förpackningar.
I projektet deltar matservice-enheter i tio pilotkommuner på olika håll i Finland.

Personalen i de matservice-enheter som deltar i projektet ska tillsammans med de projektanställda ta reda på om det går att utöka menyerna och recepten med vegetabilier, säsongprodukter och ekoproducerade råvaror. I Sydvästra Finland är det Anita Karppinen, matexpert vid Pyhäjärvi-institutet, som åker runt och informerar om projektet EkoCentrian.

Text: Anita Karppinen

Åbo stads matservice Katerinki har i samarbete med utbildnings- och utvecklingscentret Brahea vid Åbo universitet koordinerat ett försök med närmat i Hirvensalo, Åbo, inom projektet Lounafood – Äkta Smak från Egentliga Finland. I försöket medverkade skolan och daghemmet i Haarla och daghemmet Anniitu med sammanlagt 570 barn. Försöket var det första i sitt slag och pågick under en månad, 15.3.-16.4.2010.
Målsättningen för försöket var att 1. öka användningen av lokala råvaror, 2, räkna ut de ekonomiska verkningarna av användningen, 3. samla in kundrespons (kökspersonalen, barnen, undervisningspersonalen) och 4. följa med åtgången av mat.

Resultat
Under försöket med närmat levererades grönsakerna och rotfrukterna från producenter i närområdet, brödet från ett lokalt bageri, köttet och fisken var åtminstone finländska, och en gång i veckan användes produkter från ett lokalt köttförädlingsföretag. Dessutom ökades användningen av inhemska bär.

I den ekonomiska uppföljningen jämfördes närmatsportionerna med motsvarande ”traditionella” portioner. Portionerna med närmat var i snitt 17 procent dyrare. Det berodde delvis på att skolköket i den skola i Haarlaa som deltog i försöket ersatte djupfrysta grönsaker och rotfrukter med lokalt producerade färska grönsaker och rotfrukter.

Genom att optimera recepten kunde prisskillnaden minskas.
Barnen tyckte att det roliga i försöket var att de fick bekanta sig med nya maträtter (bl.a. laksoppa, gäddfärs) och att personalen berättade varifrån maten kom och hur den hade producerats. Skolpersonalen tyckte att försöket gav dem nya inspirerande utmaningar i kökets vardagsrutiner, man fick en mer flexibel meny och fick också en inblick i det lokala utbudet av livsmedel. Undervisningspersonalen tyckte att det finns ett behov av den här typen av attitydfostrande kampanjer. Efter experimentet har man i åtminstone ett dagis gått in för att använda skalpotatis. Dessutom tyckte personalen att barnen åt med bättre aptit, och det blev mindre bioavfall.

Det finns många fördelar med att använda närmat: det gynnar regionens ekonomi och sysselsättning, och den lokala matkulturen och matproducenterna blir kända. Dessutom minskar livsmedelsproduktionens miljöpåverkan. Försöksresultaten ska därför ses framför allt ur ett helhetsperspektiv.

Mera information:
Matservicecenter Katerinki
Paula Juvonen, (02) 262 7625, 044 907 5900,
paula.juvonen@turku.fi

Projektet LounaFood Äkta Smak från Sydvästra Finland
Johanna Mattila, (02) 333 6475, 040 565 8121,
johanna.mattila@utu.fi

Från och med år 2009 har ett antal företag inom turism, måltidsservice och livsmedelsproduktion i Kymmenedalen och södra Karelen utvecklat sina matprodukter inom ramen för ett gemensamt projekt ”Särvintä Päytään – teoista tarinoiksi” (ung. Mat på bordet – från handling till ord”). Målet är att hjälpa företagen att producera matprodukter med en egen prägel. Företagens kunder bjuds på smakupplevelser som präglas av områdets egen matkultur, och är tillverkade av lokala livsmedel. Syftet är att ta fram produkter som ger företagen en egen profil som skiljer sig från andras. Ett annat mål är att effektivera företagens produktions/serviceprocesser och ge affärsverksamheten bättre lönsamhet.

Vi har ordnat studieresor till bl.a. Karelian A’la Carte i norra Karelen och också träffat ett företagsnätverk i Tavastland som handlar med närproducerad mat. Företagarna har fått hjälp av köksmästare som bidragit med sin expertis inom både kostnadsberäkning och matlagning.

Den östfinska matkulturen har uppstått i korsningspunkten mellan två matkulturer och har fått influenser från både öst och väst. Under historiens gång har vår matkultur fått impulser från Ryssland, Tyskland, Sverige och kustområdena i Estland. Det sydostfinska smakbordet har tagits fram utgående från dessa särdrag och med beaktande av vår moderna livsmedelsproduktion. Kriterierna för smakbordet har tagits fram i samarbete med företagarna.

Menyerna planeras enligt årstidernas utbud, av befintliga råvaror och anskaffningskanaler, för att det ska vara så lätt som möjligt att förverkliga matidéerna också i fortsättningen.

Sydöstfinska Smaker för en måltid om våren
Gädd-laxpaté med spenatrand
Kantarellkompott
Körvelkryddad potatissallad
Sallad på vårkål och vårlök
Lantbröd
*
Helrostad grisinnerfilé
 Sås på färska örter
 Citronkryddat potatismos
 Rotfruktsmosaik
  *
Rabarberkompott

Kymmenedalen har många lokalt producerade produkter som passar bra att använda i måltidstjänster. Det finns bärprodukter och produkter från lokala ysterier som kan dukas fram på kalasbord eller till lunch. Köttprodukterna från Benjamin Possu är berömda i hela landet, och området har två vingårdar som rönt nationell uppskattning. Att använda just de här närprodukterna i recepten är enkelt, eftersom de är typiska företrädare för Äkta Smak.

Råvaruproducenterna och -tillverkarna värnar om de traditionella smakerna. Därför kan vi stolt gå ut och presentera vår lokala matkultur, berätta varifrån maten kommer och hur den producerats.

Matturismen är en viktig del av turismen. Matens förankring i den lokala kulturen och miljön kan lyftas fram. De olika elementen stöder varandra och ger tillsammans turisten en fin upplevelse – just en sådan som dagens stressade turist värderar.

På ett turismföretag på landet kan det finnas många berättelser från förr i tiden, som kan kopplas till själva matprodukterna. Brödet räknades förr som heligt, och fick inte läggas upp och ner på bordet -  enligt gammal folksägen var det ett sätt att locka döden till huset. Historier av den här typen intresserar säkert många turister mer än torra brödfalta. För en utomstående känns gammal folklore ännu intressantare när den har en koppling till områdets historia. Internationella gäster brukar vara mer än intresserade av sådana här berättelser från vårt eget område.
Projektet ”Särvintä Pöytään- teoista tarinoiksi” administrerars av ProAgria för södra Karelen/ Etelä-Karjalan Maa- ja kotitalousnaiset

Päivi Matilainen
verksamhetsledare
Kymenlaakson Maa- ja kotitalousnaisten piirikeskus

På getgården Tähti uppskattar man den naturenliga husdjursproduktionens principer, trots att gården inte är en ekogård. Getmjölken levereras för förädling till ett ysteri.

[Läs mer från Tuunattu Kalakukko ]

Jaana Saari jobbade tidigare som kock och hennes man Tomi som bartender. Orsakerna till att Jaana för 12 år sen bytte yrke och började förädla produkter som samlats in från naturen var flera: kockyrkets säsongvariationer, hennes intresse för svamp och bär och att hon fick hjälp av projekt som då verkade i Lappland inom naturproduktsektorn. Två år senare utökades verksamheten med en restaurang. Ylläksen Pihvikeisari och restaurang Sarakka ligger centralt mitt i Ylläsjärvi by, i korsningen där vägen vänder av till skidliftarna och hotellet.

Idag är restaurangverksamheten den viktigaste delen av Jaanas och Tomis företag, men fortfarande sysslar företaget också med förädling av naturprodukter. Jaana har också i sex år varit medlem av föreningen Lapin Keittiömestarit ry. Både i restaurangverksamheten och förädlingen har man som grundidé att endast använda lokala produkter som råvaror. De lokala leverantörerna är flexibla och tar hänsyn till kundens önskemål. Själv odlar Jaana också örter och plockar bär och svamp. Renkött är den viktigaste råvaran i företagets stora sortiment. Dessutom har man specialiteter som björnkött, matsutake-svamp, renmjölk och en art av myskgräs som bara växer i Lappland. Den egentliga specialprodukten, sirap på jungfrumariegräs (myskgräs), är Jaanas varumärke och vid sidan av hjortronsåsen företagets viktigaste produkt.

Målet för all verksamhet på Ylläksen Pihvikejsari är att ha nöjda kunder som kommer igen. Det är också målet för företagets anställda. Portionerna är väl tilltagna så att ingen ska behöva gå hungrig från bordet, på restaurangen vet man att kunderna rör sig mycket i det fria. Man vill också att barnen ska trivas. Barnen har en egen meny med bl.a. björnköttbullar. I fjol valdes Ylläksen Pihvikeisari i en läsaromröstning i tidningen Lapin Kansa till Lapplands bästa restaurang. Och för ett år sen upptäcktes restaurangen av Dome Karukoski och hans filmteam i samband med inspelningen av actionrullen Napapiirin Sankarit som har premiär i höst. Det ledde till att menyn nu utökats med en specialportion som uppkallats efter filmen, och som består av rentestiklar, björnram, kvannesnaps och sallad på mandelpotatis och matsutake-svamp. När du har ätit portionen blir du upptagen i det ärorika sällskapet Polcirkelns hjältar, och får ett signerat diplom som utmärkelse.

Jaana och Tomi samarbetar med andra företagare och har 40 återförsäljare runtom i Finland. I specialbutiken i anslutning till restaurangen säljer de bärprodukter från muonio-företaget Ulla Kuru. Någon ekonomisk svacka har Ylläksen Pihvikeisari inte känt av, verksamheten har vuxit hela tiden. Också framtiden ser ljus ut. Det byggs hela tiden nya semesterstugor i Ylläs, och turistströmmen ser ut att fortsätta.

Parfait på Mariegräs

1 l grädde och 1 dl socker vispas till skum. 4 äggulor och 1 dl socker vispas till skum.
Hetta upp 1,5 dl sirap på jungfrumariegräs och häll sirapen i en tunn stråle i äggskummet. Låt massan svalna och blanda den med den vispade grädden. Frys massan och servera med bär och sirap på jungfrumariegräs.

Text: Jussi Veijola

Det finns många orsaker för en konsument att köpa mat som producerats i närområdet. En orsak är matens färskhet och goda kvalitet, en annan är att du genom dina val kan hjälpa till att bevara ortens arbetsplatser, en tredje att du kan göra en insats för miljön. När du står inför butikens dignande hyllor är det lätt hänt att dina goda föresatser inte omsätts i praktiken. Hur ska du i butiken hitta de produkter som är tillverkade i närområdet?

Kampanjen Sagolik Smak i södra Österbotten har redan i nästan tio år hjälpt konsumenterna att hitta mat som producerats i närområdet. Inom kampanjen har elever från yrkeshögskolan besökt butikerna för att presentera produkter från de företag som deltar i kampanjen.

Orsaken till att kampanjen gått så bra är att många aktörer samarbetat. Kampanjen förverkligas årligen av enheten för livsmedelsutveckling inom kompentenscentret Foodwest Ab. Studeranden inom enheterna för affärsekonomi, företagsamhet och näringssektorn vid yrkeshögskolan i Seinäjoki har inom kampanjen möjlighet att bekanta sig med livsmedelsföretagen i närområdet och får samtidigt utbildning om produktpresentation samt arbetserfarenhet. Både S-gruppens och Keskos butiker samt Minimani är med i projektet.

Nästa år kommer kampanjen Sagolik Smak att anordnas 10.-12. februari. Samtidigt anordnas i Seinäjoki också mat- och må bra-mässan Food & Life Expo.

- Rekryteringen av företag till nästa års kampanj har just kommit igång. Företagens deltagaravgift är anpassad till deras omsättning. Genom att betala en avgift får företaget förutom produktpresentation också tillgång till kampanjens PR-material, en arbetsinsats från Foodwest samt en fin väggkalender som tagits fram för kampanjen, och som innehåller recept som produktutvecklingen vid Foodwest utvecklat enkom för ändamålet, förklarar Salme Haapala från Foodwest.

Under kampanjen brukar produkterna i butikerna att gå åt till sista smulan, och företagen har fått nya nöjda kunder. När kunderna har fått smaka och köpa av produkterna under kampanjen har de lättare att hitta dem i hyllan också i fortsättningen.

Text: Annaleena Ylinen / Foodwest Oy

Resan fortsatte till Berlin och Europas största livsmedelsmässa Grüne Woche (Gröna Veckan). Den besöks årligen av ca 600 000 personer och består av 26 hallar där det finns livsmedel i alla former från 100 olika länder i hela världen.

När man vandrade runt i de olika montrarna var det som att gå från land till land. Man serverade mat och dryck som var speciellt för respektive land och bjöd på lokal musik och ibland även underhållning.
Tyngdpunkten på mässan har övergått till att sälja sitt land/region som besöksmål och man lockade med sina speciella livsmedelsprodukter och maträtter.

På mässan kunde man även bekanta sig med husdjur och trädgårdsprodukter.

Vi besökte också KaDeWe i Berlin, som är Europas största varuhus och Berlins mest exklusiva varuhus. På sjunde våningen ligger livsmedelsavdelningen, gourmetens paradis, med Europas största utbud av matvaror. Vi hittade Kobe-kött där entrecote kostade 210 €/kg. Medan man handlar kan man äta en bit mat eller ta en fika i flera av de små restauranger som finns på livsmedelsavdelningen.

På alla våra studieresor där vi besökt turistföretagare – har alla framhållit vikten av att lyfta fram lokal mat och lokala livsmedelsprodukter för att locka turisterna.

Text: Lena Brenner
Landsbygdsutvecklare vid Ålands Landsbygdscentrum

Företaget, som har specialiserat sig på produktutveckling och marknadsföring av spelt och andra ursprungsväxter, har sin bas i Tavastland och började sin verksamhet i Iittala år 2010. Företaget använder endast ekologiskt producerade råvaror, av vilket största delen kommer från inhemska odlare och företag. Man har ett tjugotal kontraktsodlare.

SunSpelt är ett av de ledande företagen i sin bransch i Finland. Produktfamiljen innehåller ca 30 olika speltprodukter, och är det bredaste sortimentet i sitt slag på den inhemska marknaden. Bland produkterna finns både mjöl, kli, pasta, gryn och knäckebröd med många olika smaker. Företagets styrka är ett starkt nät av underleverantörer, som underlättar anpassningen till nya och innovativa arbetssätt. Företagaren har själv genom sin jordnära och positiva attityd skapat ett fungerande nätverk kring företaget.

Det finns ett klart växande intresse för eko-, närmats- och lantprodukter, så företaget har goda framtidsutsikter. Också inom yrkeskökssektorn anses spelt vara en intressant och mångsidig produkt. I exempelvis risotto och pilaff är spelt ett fullgott alternativ till ris.

Företaget deltar aktivt i branschens mässor och evenemang runtom i Finland. En del av verksamheten och kommunikationen på gräsrotsnivå går ut på att ordna olika skräddarsydda kurser och föreläsningskvällar.
SunSpelt kommer inom nära framtid också att gå ut på den internationella marknaden. Just nu söker företaget aktivt nya samarbetspartner för att få fram nya intressanta produkter för både hemmamarknaden och för export.

Text: Reijo Kuusinen

Vecka 37 firades i Kajanaland en närmatsvecka efter en idé från projektet Kainuulainen Lähiruoka – Närmat från Kajanaland. Projektets mål är att öka konsumenternas kunskap om lokala produkter och producenter och att bevara primärproduktionen, skapa ny företagsverksamhet och förbättra tillgången på och användningen av när- och ekologisk mat. Ett av projektets mål är att med hjälp av de modeller som tagits fram inom livsmedelsstrategin för Kajanaland greppa ansvaret för att samordna hela närmatsfältet i Kajanaland. Begreppet närmat är i sig mycket omfattande, och innehåller utveckling inom många temahelheter.

Så förverkligades närmatsveckan

Under en av dagarna i närmatsveckan stod närproducerad ekomat på menyn. Idén bakom veckan var att personalmatsalar och skolor, åldringshem mm. i kommunerna under 1-3 dagar skulle förverkliga de menyförslag man tagit fram. Råvaruproducenterna hade på förhand kartlagts inom projektet, så det gick lätt att skaffa fram de råvaror som behövdes för matservicen. Också butikerna deltog i närmatsprojektet genom att synligt lägga fram lokala produkter bl.a. under märket ”Kainuussa tuotettu” – Producerat i Kajanaland.

”Klarar vi oss med lokal mat?”

Projektet utmanade alla att under en vecka endast konsumera mat från det egna landskapet. Detta verkade vara en verklig utmaning för många. Många ansåg att bristen på förädling av lokala kött- och mjölkprodukter utgjorde ett hinder för att enbart konsumera mat från Kajanaland. Nu var det inte meningen att ta utmaningen bokstavligen, utan bara att jobba enligt sina egna förutsättningar och använda råvaror som producerats så nära konsumenten som möjligt. Det gällde ju bara att under en vecka titta litet extra på sitt eget matval. Grundtanken var att få folk att se kritiskt på sina konsumtionsvanor, se litet närmare på butikernas urval och ändra sina köpvanor genom att börja köpa mera närmat.

Resultatet av närmatsveckan

Närmatsveckan fick mycket synlighet i media, press och radio. Tidningarna skrev artiklar om både närmatsproducenterna och om de anstalter som deltog i veckan. Butikerna stödde kampanjen på ett fint sätt med egna erbjudanden, särskilt var färskprodukterna synligt märkta under veckan. Efter veckan har efterfrågan på varor märkta med Kainuussa tuotettu ökat. Projektet marknadsförde närmatsveckan på sin blogg och på Facebook. Projektledarna tog också själva emot utmaningen ”Klarar du dig med lokalproducerat” - med varierande framgång.
Närmatsveckan ansågs vara en lyckad satsning, nästa år kommer man att göra det igen.

Märket ”Kainuussa tuotettu” – Producerat i Kajanaland

Märket Kainuussa tuotettu har förnyats inom ramen för projektet Närmat från Kajanaland. Det ursprungliga märket togs fram av Kainuun Maatalouskeskus år 1986 i syfte att visa konsumenterna produkternas ursprung. Vissa företag i Kajanaland har använt märket, och nu hoppas vi att de ska börja använda det förnyade märket. Dessutom hoppas vi att ännu fler ska nappa på och den vägen göra de lokala produkterna mer kända.

Mera info om projektet och närmatsveckan

Sanna Kankaanranta, projektansvarig
p. 040 585 5296, sanna.kankaanranta@proagria.fi

Katariina Sivonen, projektmedarbetare
p. 044 320 1587, katariina.sivonen@proagria.fi

Luomulaatikko Oy levererade sina första lådor med färskprodukter till kunderna i september 2009. Företaget verkar i Birkaland med att sälja ekoprodukter på beställning. När Sari Kuusisto och Ira Hellsten grundade sitt företag hade de en klar idé – de hade nämligen själva tyckt att det var svårt och jobbigt att hitta ekoprodukter i de lokala butikernas sortiment. Helt från noll behövde de inte starta sitt företag, Ira hade nämligen ett stort kontaktnät som hon fått i sitt tidigare jobb. Företaget har på ett år vuxit så mycket att man redan en gång fått flytta in i nya, större lokaliteter.

Affärsidén för Luomulaatikko Oy är att plocka ihop olika ekoprodukter i en låda som levereras antingen hem till kunden eller till hämtställen på olika ställen i Birkaland. Kunden kan också själv avhämta sin låda direkt från företaget. Kunden beställer varorna via webben och anger samtidigt hur varorna ska levereras. För dem som vill ha sina varor hemkörda har man delat in Tammerforstrakten i transportdistrikt, dit företagets paketbil kör ut produkterna under vissa kvällar på vardagarna.

Det har visat sig att företagets största utmaning är att det inte finns tillräckligt många ekoproducenter i området. För att få en produktion som motsvarar efterfrågan har företagarna åkt runt och hållit infokvällar för lokala ekoproducenter om Luomulaatikkos verksamhet.

Luomulaatikko Oy har också aktivt varit med och utvecklat en leveranskedja för ekokött. Företagarna ser med tillförsikt på framtiden, och drömmer om ett lokalt mejeri och bageri med ekologiska råvaror.

Svarfvars gård i Raseborg, Västnyland, är en ekogård som säljer färskprodukter, ekologiskt kött och partiprodukter. Gården drivs av ekoproducenten Jukka Ahonala. Gårdscentret består av en 150 år gammal karaktärsbyggnad och en traditionell bodbyggnad, omgivna av höga ädelträd. I samband med att gårdens mejeri lade ner sin verksamhet slutade man också hålla mjölkboskap, får och höns. I dag inhyser stallet en nötdjursbesättning och ett antal hobbyhästar. Gårdens huvudsakliga produktion utgörs av grönsaksodling på friland och i växthus, där man bland annat odlar örtkryddor och tomater. Växthusen på Svarfvars uppvärms ekologiskt med träflis.

Gårdens nätbutik för ekologiska produkter, Hyvän Elämän Ruokakauppa, är i dag en viktig del av gårdens affärsverksamhet. Nätbutiken säljer produkter från den egna gården och andra eko-producenters produkter, och dessutom vissa produkter från partihandeln för ekoprodukter. Produkterna levereras direkt till den adress beställaren uppger, förutsatt att adressen finns i närheten av distributionslederna i huvudstadsregionen eller Västnyland. Jukka Ahonala har planerat att distributionen i framtiden ska ske med biobränsle från den egna gården. Han planerar att börja använda biobränsle som utvinns ur gödseln från gårdens kor som drivmedel i transportbilarna.

Förutom via webbutiken levererar Ahonala också ekoprodukter till hushåll i närområdet och till skolor, daghem och restauranger. Ahonalas viktigaste mål just nu är att utveckla servicen för skolor och äldreboenden. Gården jobbar aktivt för att utveckla matkulturen i allmänhet och öka matens status.

En ekoby är som bäst under byggnad på Svarfvars gård i Raseborg. Jukka Ahonala har redan länge drömt om att kunna genomföra ett projekt kring ekologiskt byggande och boende. I framtiden kommer elen och värmen till bostäderna i ekobyn att produceras i en biogasanläggning som tar tillvara byns avfall. Planen är att man i en nära framtid också ska kunna tanka sin bil med trafikbränsle som produceras i byns biogasanläggning.

I framtiden ska man alltså kunna både bo, äta och köra ekologiskt på Svarfvars gård. Framtiden får utvisa vad Jukka Ahonala ännu hittar på för att kunna förverkliga en ekologisk livsstil.

Text: Emma Laivisto, Viikki Food Centre

Mikkelin Vihannes Oy är en partihandel för färskprodukter. Företaget som har sin bas i S:t Michel grundades år 1987 av Sylvi Kankkunen. År 2006 genomfördes generationsväxling då Sylvis dotter Tarja Kankkunen tog över företaget. Företaget har förutom Tarja i dag fyra anställda.

Företaget grundades med tanke på minuthandeln, det fanns behov av en lokal leverantör av frukt och grönsaker, som kunde leverera varor med snabb tidtabell. I dag har tyngdpunkten förflyttats från minuthandeln till anstalts- och restaurangsektorn. Företagets mål är att möta kundernas efterfrågan och vara en grossist som betjänar också större kunder.Vi vill fortsätta utvecklas som logistisk samarbetspartner för områdets småproducenter, så att de smidigt ska få ut sina produkter till köken, berättar Tarja. Det växande närmatstänkandet gör att produkter från lokala företag, bland annat finfördelade vegetabilier från Juvaföretaget Salico och yoghurt och grädde från Juvan Luomu, blivit mycket efterfrågade. Mikkelin Vihannes levererar produkter till bl.a. S:t Michels stad och omgivande kommuner, Södra Savolax sjukvårdsdistrikt och samkommunen Södra Savolax skolor.

Samarbetet med Mikkelin Vihannes har gått väldigt smidigt.Servicen är utmärkt.Vi kan köpa precis stå stora produktpartier vi behöver, från ett kilo till flera hundra kilo.Vi får dessutom information om ursprunget för de produkter Mikkelin Vihannes levererar, dessutom kan de leverera produkter för olika specialevenemang, berättar Eija Piispa på S:t Michels stads centralkök Isopata. S:t Michel har haft ett centralkök sedan år 1953, och köket har alltid använt sig av många lokalproducerade råvaror, även om detta inte tidigare lyfts fram i offentligheten. Mattjänsterna fortsätter enligt samma linje.För oss som bor i en stad omvärvd av landsbygd är det naturligt att använda många produkter från den egna trakten.Nyttan är ömsesidig, och producenter och konsumenter känner varandra.Själv har jag jobbat på centralköket sedan år 1988. Så långt anskaffningslagen medger har vi hela tiden köpt produkter från Mikkelin Vihannes.Samarbetet har ökat år för år.Det är tryggt och enkelt att anlita en leverantör som känner till våra behov och som vi kan lita på, säger Eija. Köket använder hela tiden allt mera närmat, och samarbetet kring produktutvecklingen har också ökat. Vårt samarbete med producenterna är enkelt och direkt, vi kan berätta vad vi behöver och sedan försöker de uppfylla våra behov.Också producenterna är villiga att satsa på sina produkter, när användningen av produkterna sker enligt vissa planer och efterfrågan är jämn, konstaterar Eija.

Andra viktiga kundgrupper för Mikkelin Vihannes är privata restauranger, kaféer och personalmatställen. Leveranserna är koncentrerade till området kring S:t Michel, men sommartid kör man ända till trakterna av Nyslott.
Urvalet hos Mikkelin Vihannes omfattar i dag alla slags livsmedel. I början av år 2010 anslöt sig nämligen företaget till partihandelskedjan Suomen Palvelutukkurit. Patu – Palvelutukkurit är en partihandelskedja för storkök som grundats av ett antal enskilda partiaffärer. Kärnan i deras sortiment består av frukt, grönsaker och rotfrukter. I sortimentet ingår också alla anda livsmedel, såsom frysta produkter, mjölkprodukter, fetter, konserver, kvarnprodukter, kryddor och drycker. Vi anslöt oss till företaget eftersom vi ville ha ett större produkturval att bjuda ut åt våra kunder.Ett gott partnerskap och idéutbyte med kunderna ger oss tro på framtiden, och ger oss möjlighet att växa inom närmatsektorn.Tack vare det större produkturvalet planerar vi att börja bjuda ut vårt servicekoncept på ett större geografiskt område, berättar Tarja.

Text: Riina Tuominen

På bilden presenteras Mikkelin Vihannes stora sortiment av färskprodukter på startplatsen för närmatsstafetten framför stadens storkök Isopata 26.8.2010. Bild Anne Hytönen.

Närmat är den röda tråden för Pottumies och företaget vill verka för att det också framöver odlas och produceras rotfrukter i norr.

Rotfrukter och grönsaker skurna i bitar och färdiga för tillredning, av råvaror som producerats så nära som möjligt är Utajärviföretaget Pottumies Oys verksamhetsidé. Det nordösterbottniska familjeföretaget förlitar sig på närmat. Sommaren 2011 blev företagets nya produktionsanläggning på 1 400 kvadrat och med sex produktionslinjer färdig och kunde tas i bruk i slutet av november.
Det tog två och ett halvt år att bygga anläggningen och att förbereda produktionsprocesserna. I planeringen har vi beaktat både dagens och framtida krav inom livsmedels- och miljölagstiftningen samt senaste nytt inom logistik och datatrafik. Målet är kvalitetsproduktion, en god hygiennivå och arbetsmiljö, säger verkställande direktören Kristina Kiviselg.
Pottumies skalar rotfrukter och grönsaker och skär dem färdigt i bitar för storkök, restauranger och partiaffärer i regionen. Produkterna tillverkas inte för förråden utan tanken är en så snabb beställnings-leveranskedja som möjligt. Allt skalavfall tas till vara och levereras till djurfoder i trakten.
Pottumies får till exempel potatis, morötter, kålrötter, rovor och kålrabbi från den egna regionen. När sommaren närmar sig blir det ont om inhemska råvaror och då blir vi tvungna att också ty oss till importerade produkter, berättar Kristina Kiviselg.
Hon betonar att närmaten är den röda tråden i verksamheten. Närproducerad mat är ren och färsk men också ett hälsosamt och miljövänligt alternativ. Vi vill för vår del verka för att det också framöver odlas och produceras rotfrukter i norr. Familjeföretaget sysselsätter sex personer.

Text: Ella Karttimo

Under närmatsveckan komponerades måltiderna i undervisningsrestaurang Oppikokki med omtanke om matens ursprung och renhet. Samtidigt bekantade man sig med råvaror från trakten och var man kan inhandla dem.

Under närmatsveckan fick ris och pasta bli kvar på hyllan i restaurang Oppikokki i Äänekoski.
Finskt får från Saarijärvi, gris från Laukas och nötkött från Puuppola – den här veckan har man fått prova på smaker från trakten i Pokes undervisningsrestaurang Oppikokki.
Under närmatsveckan har man serverats såväl kött, fisk som grönsaker och bär, i huvudsak producerade inom en radie på 100 kilometer från Äänekoski. Råvaruanskaffningen inleddes i god tid, det fanns ju inga färdiga kanaler. Längs hösten och vintern ringdes det hundratals samtal, än efter sik, än efter salladsgrönsaker. Emellanåt var det via djungeltelegrafen man fick kännedom om produkterna.
– I sista hand blir råvarorna inte i dyrare i inköp i regionen än från storproducenter. Däremot krävdes det arbete för att få tag på produkterna. Till exempel gick det inte att hitta salladsgrönsaker den här tiden på året och ställvis hade vi också svårigheter med fisk. Lake och mujka fick vi tag på i Viitasaari, berättar lektor Anne Rantanen.
Också framöver kommer Poke att lägga tonvikt på närmat. Tanken är att de studerande ska få besöka gårdarna och bekanta sig med matproduktionen. Utom råvaror har Oppikokki också utnyttjat färdiga produkter tillverkade i regionen. Till exempel glass gjord på helmjölk är en favorit hos studerandena.

Rent ursprung
Under närmatsveckan lämnades riset och pastan kvar på hyllan i Oppikokkiköket och i stället kokade man exempelvis spelt från Rutalahti eller potatis från Äänekoski. Något konstigt trixande hörde inte till köket den här veckan, utan måltiderna komponerades med omtanke om matens ursprung och renhet.
– Måltiderna som har tillretts av närmat innehåller inga extra kryddor. Vi använder till exempel inte grillkryddsblandningar utan kokar ordentlig buljong. Också i övrigt har maten den här veckan tillretts mera traditionellt. Maten har bland annat fått puttra länge, berättar Rantanen. Lång tillredningstid gör köttet mört, även om man använder andra delar av köttet än den vanliga steken eller filén.
I torsdags till exempel serverades finskt får från Veräjäaho gård och det började vi bereda i god tid föregående dag.
– Det är mera sällan vi i köket ser ett tio kilos köttstycke som ska tillredas, skrattar nästan färdiga restaurangkocken Samuli Laatu.

Närkött och fisk
Gruppen blivande restaurangkockar som utexamineras på våren förbereder redan maten för följande dag, parallellt med torsdagens matservering. Erja Rossi skär grönsaker och berättar att hon har börjat förbereda fredagens köttsoppa.
– Traditionell köttsoppa står högt i kurs hos kunderna. Nu kokas den på närkött. Personligen tycker jag om att använda närproducerade råvaror, hojtar Erja vid sitt skärbräde. Förra veckan hanterade studerandena utom kött också mycket fisk. På torsdagen bjöds det på laksoppa, med rom och fisklever till. Att rensa och filea fisk är inget problem för de här studerandena.
– Redan första studieåret fick vi hela gäddor framför oss att börja hantera. Det är inte svårt att hantera fisk, jag har fiskat sedan jag var sex år gammal, berättar Samuli. Närmatsveckan genomfördes i Poke som ett projekt där de studerande utöver frågor kring närmat också hade möjlighet att bekanta sig med projektinlärning, ett sätt att studera som tillämpas på yrkeshögskolenivå. Idén ingick i projektet Kiihdytyskaista (Accelerationsfilen) som syftar till att entusiasmera andra stadiets yrkesstuderande till fortsatta studier i yrkeshögskola.

Text och källa: Sanna Kuitunen, Sisä-Suomen lehti 12.2.2011 s. 11 (PDF)

Evenemangen Delikatessernas Finland och Syystober ordnas på Järnvägstorget i Helsingfors 26–27.8.2011. Delikatessernas Finland, som arrangeras av producentorganisationerna MTK och SLC, MatFinland-temagruppen och Småbryggeriernas förbund, samlar närmare 80 när- och ekomatsproducenter från tio finländska landskap. 

Den finländska matens omfång och matkulturen som presenteras på Delikatessernas Finland framhäver ursprunget och den finländska matens styrkor. Evenemanget är en smakresa till de små matproducenternas och -förädlarnas värld. I Finland finns cirka 3 000 företag inom livsmedelsbranschen, varav merparten är små och vars verksamhet baserar sig på lokala livsmedel. Företagens styrka är närheten till kunden.
 
Intresset för närproducerad mat har ökat explosionsartat. Dagens konsument är intresserad av matens producenter, deras verksamhetssätt, ansikten och berättelser om maten. Uttryckligen de här aspekterna tas fram på Delikatessernas Finland, där evenemangets matskatter lyfts fram landskapsvis.
 
Evenemanget som delvis sammanfaller med Konstens Natt innehåller program där det på programscenen bl.a. tillreds mat. På scenen finns från offentligheten bekanta ansikten och även matproducenter som grillar när- och ekologiskt producerad mat. På programmet finns också musikframträdanden med mera för hela familjen.

Bakom evenemanget Delikatessernas Finland står det utvecklings- och imagearbete, den förbättrade synligheten samt utvecklingen av landsbygden och företagandet, som länge förverkligats inom den omfattande MatFinland-temagruppen. En täckande och mångsidig nationell söktjänst av livsmedelsföretag finns på adressen www.aktasmak.fi. På söktjänsten finns redan över 1 300 företag, skilt även ekologiska företag.

Syystober-evenemanget blir en del av Delikatessernas Finland

Syystober-evenemanget som nu arrangeras för tredje gången är en ölfestival av Oktoberfest-typ. På ölfesten medverkar enbart inhemskt tillverkade öl från små bryggerier samt från Sinebrychoff bl.a. Porin Karhupanimo-bryggeriets Oktober-öl. Feststämningen förstärks av ett mångsidigt programutbud.

Att Syystober-evenemanget har slagit sig ihop med Delikatessernas Finland förstärker den finländska ölens lämplighet som matdryck. Kvaliteten prutas det inte på. Ölen serveras ur traditionella ölglas med pant och från Oktoberfesten bekanta en liters ölstop. Glaset kan man också ta med sig hem som ett minne från evenemanget.

För Syystober-evenemangets arrangemang ansvarar huvudsakligen Lammin Sahti tillsammans med Småbryggeriernas förbund och Koff. Syystober-öltältet är öppet på fredag kl. 12-02 och lördag kl. 9-02.

Tilläggsinformation:
www.herkkujensuomi.fi
- kommunikationsdirektör Klaus Hartikainen, MTK, tel. 040 169 2060
- matkulturombudsman Anni-Mari Syväniemi, MTK,  tel. 050 511 8909
- informatör Mia Wikström, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC, tel. 050 355 3213
- MatFinland-temagruppens koordinator Heidi Valtari, tel. 0400 487 160
- ordförande Pekka Kääriäinen, Småbryggeriernas förbund/Lammin Sahti Oy, tel. 050 559 4013

Bild: Kaija Stormbom

Pensionären Marja Nummela från Åbo köper färsk, lokalt producerad mat eftersom hon tror den vara hälsosammare och friskare än maten som har producerats längre borta. Samtidigt kan man stöda lokal sysselsättning och undvika onödiga transportkostnader.

– Matens ursprung spelar faktiskt en stor roll! Marja Nummela utropar.
– Fast jag är en pensionär, betalar jag gärna för kvalitativ finsk mat lite mer. I andra utgifter kan man sedan spara.

Närmat är livsmedelsproduktion och -konsumtion, där egna områdets råvaror och produktionsinsats används.
– Jag köper närproducerad mat eftersom de lokalt producerade råvaror är säkert färska. När jag köper mat direkt från dess producent, får jag aldrig gamla eller dåliga produkter. Till exempel säljer fiskpojkarna vid torget aldrig dålig fisk – det är en principfråga, Marja berättar.
– Jag vill inte köpa exempelvis utländska grönsaker, eftersom man har använt en massa gifter då de har odlats. Jag köper alltid finska tomater och gurkor, men ibland kan jag köpa en holländsk purjolök eller blomkål eftersom finska produkter inte är tillgängliga.

Då Marja har brottom, kan hon göra några små kompromisser, men hon försöker använda mest färska råvaror i matlagningen.
– Konserverad eller färdig mat använder jag nästan inte alls. Jag köper inte heller färdigt marinerat eller kryddat kött, utan jag brukar krydda maten hellre själv, hon berättar.

Marja köper mat från bekanta försäljare, vars produkter är alltid kvalitativa.
– Det är lätt att skaffa närmat om man vet de butiker där det säljs. I Åbo vet jag pålitliga försäljare vid torget och i saluhallen samt en köttaffär där jag alltid får färska och kvalitativa produkter, säger Marja.
– När vi åker till sommarstugan, köper jag mat från de bekanta försäljarna i Åbo och vi tar maten med oss till stugan. På mindre bekanta orterna kan det nämligen vara svårt att hitta de rätta butiker som säljer kvalitativ mat.

Att odla egna örter och grönsaker är nuförtiden ganska vanligt även i städerna.
– Tidigare odlade jag egna morötter och rödbetor, men nu odlar jag endast tomater på vår balkong då vi bor i ett flervåningshus. Dessutom fryser jag sommarens örter, till exempel dill och persilja för att ha tillräckligt med kryddor över vintern, berättar Marja.
– I slutet av sommaren fryser jag också jordgubbar och plockar blåbär och lingon vid sommarstugan.

Vem som helst kan befrämja regionalekonomi och lokal sysselsättning genom att välja närmat då man förhandlar dagliga livsmedel.
– Jag köper lokal producerad mat, eftersom jag kan samtidigt stödja lokala företagare och hjälpa dem att bli sysselsatta. Mat som har köpts från lokala producenter behöver man inte heller transportera i onödan, säger Marja.
– Transporteringskostnader räknas ju bort från producentens inkomster. Jag vill köpa produkter direkt från producenterna så onödiga mellanhänder behövs inte alls.

Skribent och bild: Minna Valtari

Då Glutenfria produkter säljs ska maten vara trygg och pålitlig. Man ska vara säker på produktens ursprung och misstag kan inte göras då dt handlar om att vårda sjukdomar med matprodukten.

Sari Tähkäpää säljer glutenfria produkter i Leipomo Suloiset Gluteenittomat -butiken i Åbo Saluhall.
– Det är fint att sälja finsk, lokalproducerad mat. Våra kunder vet att de får vad de har beställt. Vår produkt är därför pålitlig och trovärdig, Sari berättar.
– Vi är stolta över våra handgjorda färska produkter!

Det är viktigt för en specialbutik som säljer glutenfria produkter att kunna lova att produkten innehåller det som den sägs innehålla. I vårt bageri i Pöytis bakar man inte alls med vetemjöl. Därför kan inte mjöl som innehåller gluten hamna in i våra degar.
– Då det gäller att sälja glutenfria produkter är frisk mat och dess pålitlighet oerhört viktiga. Det handlar om sjukvård, inte om en god bakelse.

I Suloiset Gluteenittomat -butiken säljs det glutenfria produkter som har bakats i familjföretagets bageri i Pöytis Haveri. Ytterligare säljs det glutenfri pasta, mysli, våfflor och brödpinnar.

Närmatens transportkostnader är små jämfört med produkter som har transporterats långtifrån.
– Då både transport och mellanhänder har minimerats, tar man hänsyn även till miljön, Sari påstår.
– Å andra sidan transporteras våra produkter ju runtom Finland eftersom det bakas endast lite av färska, glutenfria produkter i Finland.

Kunderna anser att matens ursprung spelar en viktig roll.
– Kunderna frågar ofta var vårt bageri finns. Lokalt producerad mat uppskattas och på lokala producenter brukar man lita. Då man säljer glutenfria produkter, är det viktigt att produkten är exakt det som den ska vara.
– Vi använder inhemskt bovete och potatis i våra bakelser. Dock måste vi använda till exempel utländsk bovete i produktionen varje år eftersom det inte finns tillräckligt med inhemskt bovete.

Det gäller att förändra människornas attityder mot närmat.
– Närmat är inte en trend utan den är en riktig bra sak. Att förbruka lokalt producerad mat är både tryggt och hälsosamt men det också stödjer lokal sysselsättning redan från och med jordbruk, konstaterar Sari.
– Då kunderna kräver närmat, det börjar finnas närmat i butikerna och då det finns tillgång till närmat, förstår man be om närmat. Det handlar om en positiv ekorrhjul som ska förstärkas!

Skribent och bild: Minna Valtari

Diskussionerna kring närmat och ekologiskt och om de lokala företagens utbud blir allt livligare. Efterfrågan på lokala produkter är stor såväl bland konsumenter som på professionellt håll.

På senaste tid har det startats många nya försäljningsbodar och butiker som säljer produkter från mindre företag. De håller samtidigt flera olika produkter från småproducenter framsatta. Bodar som fokuserar på produkter från en viss trakt ger också kostnadsbesparingar när inte varje företag behöver starta egen affär. Också i supermarketar har produkter från företag i trakten fått eller börjat få större synlighet.

I sista hand är det konsumenten som fattar köpbesluten både i butiker och i restauranger. Matens ursprung intresserar allt mera och man vill också veta hur produkterna har producerats, hur säkra de är och om de kan spåras. Mat som kommer nära ifrån är lätt att spåra, när kedjan är kort och kunden rentav kan möta företagaren ansikte mot ansikte.

Den ökade efterfrågan på lokala produkter är en utmaning för livsmedelsföretagen, för att de ska kunna reagera på efterfrågan i rätt tid och utveckla företagsverksamheten därefter.

Webbplatsen Aitojamakuja.fi hjälper dig att hitta företag och inköpsställen

Uppgifter om livsmedelsföretag har förts samman i en gemensam landsomfattande söktjänst aktasmak.fi. Här får kunden hjälp med att hitta läckra produkter från små och medelstora livsmedelsföretag.

I dagsläget omfattar söktjänsten uppgifter om mera än 1 400 företag, indelade efter produktgrupp. Ungefär 200 av dem producerar ekologiska produkter. Antalet företag växlar ständigt, eftersom nya företag hela tiden kommer till.

Tre sökkategorier

För att det ska vara lätt att använda sig av webbplatsen aitojamakuja.fi har den delats in i tre kategorier: konsumenter, professionella kök och ekoprodukter. På startsidan väljer man först någon av dessa och då öppnar sig den egentliga söksidan. Vid sökning på sidan ekoprodukter avgränsas sökningen automatiskt så att resultatet endast listar företag som i sin företagspresentation anger ekologiska produkter.

I söktjänsten kan man söka enligt produktgrupp t.ex. bär och frukter, kött eller fisk. Det finns också en friordssökning, där man kan söka produkter till exempel utifrån någon råvara. Man kan, om man så önskar, avgränsa sökningen till ett eller flera landskap. Sökresultatet listar företagens kontaktuppgifter, däribland webbsidor och produktgrupper. När man klickar på info-knappen får man fram närmare uppgifter om företaget.

För att köpare och producenter lättare ska mötas har man på sidan Köpställen samlat information om butiker, försäljningsbodar och nätbutiker. Dessutom finns där länkar till föreningar och andra som känner till olika ställen där man kan inhandla närmat och ekologisk mat. Den småskaliga produktionsbranschen presenteras med hjälp av artiklar från landskapen, samlade under Nyheter och aktualiteter. På Kokbokssidan finns det dessutom några länktips för recept.

Lägg även Du lokala läckerheter i din shoppingkorg och på bordet!

Text: Päivi Töyli
www.sisa-savo.fi/multiMagazine/web/2011/04-2011/8.php

Vid sidan av företagens egna försäljningspunkter har det uppkommit specialaffärer för närmat och produkter från småproducenter. Temagrupp Mat-Finland har samlat de affärer som säljer närmat i ett nätverk.

Intresset för närmat har ökat bland såväl konsumenter som uppköpare. En god nyhet så här under juletid är att man allt bättre kan svara på den efterfrågan som finns. Det finns allt mer lokala produkter i minuthandelns urval och i de måltider som yrkesköken erbjuder.

Vid sidan av företagens egna försäljningspunkter har det uppkommit specialaffärer för närmat och produkter från småproducenter. Tack vare de nya försäljningsställena kan producenter och förädlare koncentrera sig på produktion och minska tiden som går åt till försäljning. Även produkturvalet ökar hela tiden.

Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens (YTR:s) temagrupp Mat-Finland har samlat de affärer som säljer närmat i ett nätverk. För konsumenten betyder den korta och öppna kedjan trygghet.

På www.aitojamakuja.fi-sidan kan man söka uppgifter om livsmedelsbranschens småföretag i hela landet. På söktjänsten finns över 1 400 företag, varav 350 nya företag har tillkommit under det senaste året. Affärer som säljer närmat samlas under webbadressen http://www.tkk.utu.fi/extkk/ruokasuomi/ajank_2012-12-08_lahiruokakaupat.pdf.

Närmatsspanarna från Lant- och hemhushållningskvinnorna i Birkaland började i april hålla utkik efter närmatsproducenter och närmatsprodukter i Birkaland. Det man hade i kikaren var att spana in produkter och producenter som av en eller annan orsak ännu inte hade funnit vägen till konsumenternas medvetande, till exempel genom den landsomfattande webbplatsen aktasmak.fi.
Värvningen som spanare hade man fått från ProAgria Birkalands projekt kring mat som är ekologisk och närproducerad, och det var de som gav utmaningen till denna kvinnoorganisation med god lokalkännedom.

Ett tiotal lokala spanare finkammade närmat i landskapet. Spaningsoperationen var inte obefogad, det fanns många lokala läckerheter i bytet. Allt som allt lyckades man spana in ett femtiotal producenter som inte gick att finna i de befintliga listningarna. Man plockade samman många slag av bärprodukter, av festost och brödost, och av köttprodukter från färskt kött till korv och bondsylta. Man hittade också kakmakare och sådana som lagade jullådor.

Resultatet av närmatsspanarnas arbete har nu listats på webbplatsen www.proagria.fi/pirkanmaa. De 45 företagare som har anmält sig till den landsomfattande söktjänsten finns också på webbplatsen www.aitojamakuja.fi.
Mera info:
Kirsti Järvensivu, Pirkanmaan maa- ja kotitalousnaiset, p. 040 821 8536, kirsti.jarvensivu@proagria.fi

Sari Hiltunen, Pirkanmaan luomu- ja lähiruokahanke, p. 050 561 8369, sari.hiltunen@proagria.fi

Vänner av närmat, Lähiruuan Ystävät ry., sammanför på ett exceptionellt sätt närmatsproducenter, vidareförädlare och konsumenter under samma paraply. Det är den föreningen som i år är arrangör för Närmatsmarknaden i Elimä.

Föreningen Vänner av närmat grundades i april 2011 i syfte att upprätthålla och främja närmatstemat bland konsumenter och tjänstetillhandahållare. Föreningen för på ett exceptionellt sätt samman producenter, förädlare och konsumenter av närmat under samma paraply. Framöver kommer föreningen också i ett bredare perspektiv att fungera som samarbets- och informationsforum för vänner av närmat.

”Landsbygden hålls levande när vi själva arbetar för att det ska vara så. Vi vill locka kunder till våra produkter och för att bekanta sig med landsbygden där maten produceras”, konstaterar ordföranden för Vänner av närmat och direktören för Mustila vin Ab Maria Tigerstedt.

Vänner av närmat är nu för första gången arrangör för Närmatsmarknaden i Elimä. Det är redan den tredje närmatsmarknaden som hålls i Elimä. Förra året besöktes marknaden av ungefär 7000 personer och det här året uppgår antalet utställare till rekordhöga 57. "Vi har på många sätt försökt se till att marknadsbesökarna ska få mycket information, kunskap och produkter av olika slag i anknytning till närmat", berättar marknadschefen Maria Tigerstedt.

På marknaden finns det ett torg med närmat, men dessutom bland annat ett uppvisningskök, en inhägnad med husdjur, hantverkartält och organisationstält samt arbetsuppvisningar och föreläsningar om fiskhantering, svamp, örter och sockerprydnader.

"I Elimä ställs närmaten fram i sin ursprungliga miljö. För att kvalificera som utställare ska företaget fungera som ett led i närmatskedjan i sin egen omgivning. Gränsdragningen är ibland problematisk", medger närmatsproducenten Maria Tigerstedt.

"Vi har ett absolut krav på att livsmedlen ska vara inhemska. Som närmat accepteras den här gången även ögonfröjd som man kan bekanta sig med i hantverkartältet."

Närmatsmarknaden arrangeras i Elimä i Mustilas omgivning 10–11.9.2011 kl. 10-16.

Marknadens webbplats finns på adressen www.lähiruoka.fi och på Facebook facebook.com/elimaenlahiruokamessut.
Vill man ansluta sig till Vänner av närmat går det på adressen www.lyry.net.

Senhösten och förvintern innebär bråda och arbetsamma tider för renhushållningen som just nu är inne i den viktiga skördetiden. De första renskiljningarna och slakterna har redan börjat på renskötselområdet i norr. Säsongen för renkött infaller i oktober-november, då lagren igen fylls med kött av hög kvalitet från norr för att användas som en utmärkt råvara i matgrytorna.

Rennäringen är en del av näringsstrukturen i norr och så mycket som 70 % av intäkterna från rennäringen kommer från renkött. För att stödja renköttets förvintersäsong har vecka 45 utsetts till landsomfattande vecka för mat av ren. Då vill man särskilt framhäva den här unika råvaran och hur enkel den är att tillreda.

Renkött är en näringsrik, mör råvara med låg fetthalt. Enligt undersökning innehåller renkött mycket järn, protein, selen och vitaminer. Även om köttet har låg fetthalt innehåller det rikligt med hälsosamma fettsyror. Renköttet är finfibrigt, vilket också gör det till en mör råvara, den är också snabb att tillreda. Merparten av slaktrenarna är kalvar som har levt enbart på föda från naturen.

Renen slaktas på hösten och under förvintern då köttet är som bäst. Då finns det också ofruset renkött att tillgå, största delen av köttet fryser man förstås in för att använda under årets lopp. Eftersom renköttet har fina fibrer och låg fetthalt håller det utmärkt för djupfrysning.
Recept för renmatsveckan www.pororeseptit.fi

Tillsammans ska vi föra fram den här ypperliga råvaran under förvinterns renmatsvecka.

Renbeteslagsföreningen: Martti Kotakorva, främjar avsättningen av renkött

Simo Mäkelä tillreder för egen hand rövarstek, skinka och bondsylta av den egna gårdens spannmålssvin. Och när densamme Simo sedan ställer sig bakom disken för att betjäna kunderna och språka litet om sina köttdelikatesser, ger han samtidigt sina produkter ett ansikte.

Simo Mäkeläs företag, Naurisahon Palvi, har två handelsbodar av vilka den ena finns i Kannonkoski på företagarens lantgård, den andra i grannsocknen Kyyjärvi i affärscentret Paletti. I Viitasaari finns företagets produkter dessutom på fredagarna till salu via direktförsäljning.

– Konsumenterna vill veta varifrån deras mat kommer. Det är trevligt att berätta för kunderna om våra produkter, jag kan ju allt om dem utan och innan, berättar Simo Mäkelä.

Inte i något skede av produktionen rör sig köttet från Naurisaho dess längre vägar. Smågrisarna skaffar Simo från sin brors och några andra av traktens bönders smågrisproducerande svingårdar. I sin egen svingård uppföder han dem tills de är slaktmogna. Också slakteriet ligger nära, i Viitasaari, ungefär 30 kilometer från gården.

Och vad skulle den som främjar lokal matkultur erbjuda dem han föder upp om inte närmat? Som huvudföda får Simos smågrisar korn som har vuxit på den egna gårdens åkrar eller på någon gård i närheten.

Till Naurisahos urval av förädlade köttprodukter hör korv, charkuterivaror och aladåber. På beställning tillverkar företaget också specialprodukter, bl.a. korv helt utan tillsatsämnen för dem som följer specialdiet, eller korvar som kryddas enligt kundens önskemål.

För festligare tillfällen kan man beställa en helrökt gris från Naurisaho. Denna ståtlighet röks i rökbastu på alklabbar i två dygn. Grisen förs varm till festplatsen och Simo själv eller någon annan styckare från Naurisaho skivar professionellt upp av den till matgästerna. Liksom kunden i handelsboden, får också festgästerna träffa producenten riktigt ansikte mot ansikte.

Småproducenter ger sina produkter ett ansikte

– Småproducenternas produkter har alla sin egen individuella smak. Det har förstås också våra produkter. Vi strävar efter det enkla. Våra köttprodukter får sakta rökas i alrökens värme. Genom rökningen avdunstar fukten, så produkterna har hög kötthalt, förklarar Simo.
Det är viktigt för Simo att personligen få träffa sina kunder. Med dem blir det mest prat kring mat. Hett stoff, såsom matskandaler, vill folk gärna tala om, liksom om debatten i medierna kring vad som är hälsosamt.
– Jag har till exempel lagt märke till att den senaste tidens debatt om fett också påverkar konsumentbeteendet. Skuldkänslorna har minskat och grissida rör sig i dag snabbare än förut.

Såväl lokalinvånare som semestergäster gör sig ärenden till Naurisahon Palvis handelsbodar. Stamkunder är bland andra Auli och Kari Veintie från Keuru som har en fritidsbostad i Kannonkoski.

– Vi handlar i Simos bod flera gånger om sommaren. Också för övrigt föredrar vi lokala produkter. Till exempel så köper vi alltid våra jordgubbar direkt från odlaren. Naurisahos köttprodukter har hög kvalitet och Simo är en ypperlig typ. Han tipsar oss om maträtter och ofta får vi också med oss något på köpet, alldeles nyligen fick vi god kassler, prisar Auli Veintie.
När handelsmannen berättar om sina produkter, får maten ett ansikte.

Text: Marjo Uusikylä
Bild: Naurisahon Palvi

Nuförtiden vill man ha nya alternativ och komma lätt undan med vardagssysslorna. Inköpslistan kan man skriva i lugn och ro hemma på soffan, och uppköpen levereras sedan så småningom utan ansträngning direkt hem till dörren.

Seulo Palvelut Oy fungerar ungefär enligt samma princip som en saluhall, men på nätet. Konsumenten erbjuds möjligheten att beställa hem närmat, men dessutom omfattar tjänsten också hela sortimentet i dagligvaruhandeln och också andra tjänster, t.ex. paket från tvätteriet eller biblioteket.
– Vi vill underlätta vardagen för konsumenten. När uppköpen levereras direkt hem behöver man inte sitta i trafikrusningen, och förutom tiden man sparar blir också kolavtrycket mindre, upplyser verkställande direktör Erkki Timmerbacka som har utvecklat tjänsten.

För producenter av närmat erbjuder Seulo en annorlunda distributionslösning. Produkterna kan hämtas från företaget av Seulo, eller så kan producenten själv föra dem till Seulos egen terminal.  Seulos uppgift blir att ta hand om distributionen direkt till konsumenten. Seulo erbjuder producenterna också hjälp t.ex. med logistiken för leveranserna till detaljhandeln eller till yrkeskök.
– När det gäller mattransporter är rätt temperatur a och o. Vi har därför för ändamålet tagit fram speciella transportlådor där vi har beaktat kraven såväl för djupfrysta produkter som för produkter som ska förvaras i rumstemperatur, berättar Timmerbacka.

För närvarande fungerar tjänsten i huvudstadsregionen, men det är meningen att det framöver ska kunna erbjudas regionala distributionslösningar och tjänster också på annat håll i landet.

Text: Päivi Töyli

Projektet Ekomat på fat har målet att leverantörer av ekoprodukter får en bättre förståelse om vilka kundens behov är, vilket gör det möjligt att tillsammans med de olika producenterna utveckla utbudet av ekoprodukter så att produkterna motsvarar de offentliga kökens behov. 

Målet för utvecklingsstrategin för den ekologiska marknaden är att ekoprodukter skall användas i alla offentliga kök i Finland. Huvudsyftet för projektet Ekomat på fat är en ökad användning av ekoprodukter i offentlig matservice. Målet är att leverantörer av ekoprodukter får en bättre förståelse om vilka kundens behov är, vilket gör det möjligt att tillsammans med de olika producenterna utveckla utbudet av ekoprodukter så att produkterna motsvarar de offentliga kökens behov.

Projektet förmedlar information till gårdarna och till förädlarna som dels berör produktionen, förädlingen och en förhöjning av förädlingsgraden och dels information som behövs för att underlätta ett samarbete. Ekoproducenter och leverantörer i hela landet skall kunna dra nytta av resultaten av produkttesterna som görs inom projektet. Utöver detta så informeras den offentliga matservicens kunder om ekoprodukter och om ekoproduktion.

Jord- och skogsbruksministeriet har beviljat yrkeshögskolan Laurea finansiering för projektet Ekomat på fat –Ekomat i offentlig matservice – projektet. En tredje part i projektet är Suomen Luomutukku. I projektgruppen medverkar representanter för projektet Äkta Smak, Keravan ruokapalvelu, Lahden Ateria, MTK, Yrkeshögskolan Novia, SLC/NSP och Viikki Food Centre. Projektet förverkligas unde 2012 och är ett finsk- och svenskspråkigt projekt.

Projektets resultat publiceras på ett seminarium som ordnas hösten 2012

Henry Lybäck
Lektor, projeltchef för projektet Ekomat på fat-
Ekomat i offentlig matservice

Den 18 april 2012 arrangerar referensgruppen för  Ny Nordisk Mat på Åland evenemanget ”Närproducerat Åland” på Ålands Landsbygdscentrum. Drygt 25 livsmedelsproducenter, både små och stora, visar upp sina produkter för inbjudna gäster. Gästerna består av restauranger, caféer, storkök och butiker.

Syftet är att skapa ett nätverk mellan matlagare och livsmedelsproducenter för att öka åländska produkter på restauranger, storkök och butiker.
Dessutom är det ett ypperligt tillfälle för producenterna att lyssna på vad kunderna efterfrågar.
Vi bjuder på flera intressanta programpunkter under evenemanget, bl a ”Bonde söker kock” – speed-dating mellan producenter och kockar.
Lena Brenner
lena.brenner@landsbygd.ax Tel +358 (0)457 526 7305

Programmet
Länkar till artiklar om Närproducerat Åland
Bifogar även en artikel från Ålandstidningen

Nya Åland

Radio Åland

Trenden med närproducerade produkter har nu nått Åland på många olika nivåer.
Det visade det stora intresset för åländska produkter på matmässan ”Närproducerat Åland” som arrangerades av Ny Nordisk Mat på Åland den 18 april.

På mässan visade 25 livsmedelsproducenter upp sina produkter för ca 140 representanter från restauranger, storkök, butiker och logistikföretag.
Det var en mycket positiv stämning under dagen och gästerna var mycket intresserade av det stora utbud av åländska produkter som finns. Många uttrycket sin förvåning över det mångsidiga utbud med hög kvalitet som finns på Åland. Även de större logistikföretagen visade ett stort intresse för de åländska produkterna.

Utställarna var också mycket nöjda och tycker att matmässan var över förväntan.
En tredje dimension av mässan var att producenterna även knöt kontakter och gjorde affärer med varandra, bla fördes diskussioner om produktutveckling genom att använda varandras produkter i produktionen.
Producenterna uppskattade även programpunkten ”Bonde söker kock” där de hade speed-dating med gästerna.
Som en programpunkt presenterades även det ”Åländska Köksmanifestet”. Manifestet innehåller:

1. Värna om vår ”viliga” Mat

1. Mat efter säsong
2. På Åland skördar vi smaker
3. Åländskt ger välbefinnande – ett mervärde
4. Främja åländskt – stoltheten och historien kring dem
5. Hänsyn till en hållbar produktion
6. Inspirera till ”nytänk” kring både nya råvaror och de traditionella
7. Förena åländskt med impulser utifrån
8. Äta och njuta för en hållbar åländsk hembygd
9. Prata om och bygga broar på ”matåland”

Ordförande för Ny Nordisk Mat på Åland, Harriet Strandvik, tog upp olika personer på scenen som fick berätta vad de olika punkterna i manifestet betydde just för dem. Personerna var Ella Grüssner Cromwell-Morgan från Kvarnbo Gästhem, Ann Sundberg från Bolstaholms Gård, Christian ”Borgå” Sveholm från WJ Dahlmans och Johanna Dahlgren från Pub Stallhagen.
Mässan avslutades med en dignande buffé tillredd av åländska produkter som elever från Ålands Gymnasium Hotell & restaurang hade tillrett.
Vi kan konstatera att mässan uppskattades både av utställare och besökare och man vill gärna att evenemanget ska bli årligt återkommande. Ny Nordisk Mat på Åland ska nu utvärdera evenemanget och diskutera med livsmedelsproducenterna hur det kan arrangeras i framtiden.
Arrangörer för årets mässa var Ny Nordisk Mat på Åland. Corinna Siren och Tina Marjamäki från Högskolan på Åland genomförde de praktiska arrangemangen som sitt slutarbete.
Lena Brenner,
sekreterare i Ny Nordisk Mat på Åland
Tel 0457 526 7305