Aitojamakuja.fi uutiskirje

Syyskuu 2015

Hämeenkyrön kunnassa raaka-aineita hankitaan läheltä
Minkä tuoteryhmien toimittajia on lähialueella? Voisiko jotain hankkia suorahankintana? Lue lisää

Valtakunnallinen lähiruoan koordinaatiohanke edistää lähiruoka-alan yhteistyötä
Suomen ELY-keskukset ovat valinneet Brahea-keskuksen koordinoimaan valtakunnallista lähiruoan koordinaatiohanketta ”Yhdessä tehden parempiin tuloksiin”. Toiminta vahvistaa lähiruokaan liittyvien hankkeiden ja toimijoiden välistä tiedonvaihtoa, yhteistyötä ja työnjakoa. Lue lisää

Luomu Road Show tuo luomuelintarviketietoa 15 kaupunkiin
Mitä tietoja ja millaisia asiakirjoja vastaanottajan pitää saada myyjältä hankkiessaan luomutuotteita? Miten pitää tai voi varmistua siitä, että tarjottu luomutuote on todella valvottua luomua? Esimerkiksi näihin kysymyksiin saat vastauksen Luomu Road Show -koulutustilaisuuksissa, jotka starttaavat 30.9.2015 Mikkelissä. Lue lisää

REKO-lähiruokarenkaita jo 70
Rejäl konsumption, lyhennettynä REKO tarkoittaa yksinkertaisuudessaan ”Luotettava kuluttamista – siistiä, mukavaa ja reilua”. Lue lisää

10 nimisuojatuotetta esittelyssä
Kitkan viisas, Sahti, Kalakukko, Lapin Puikula, Lapin Poron kylmäsavuliha, Puruveden muikku, Lapin Poron liha, Karjalanpiirakka, Lapin Poron kuivaliha ja Kainuun Rönttönen Lue lisää

Paikalliset erikoisuudet kartalla
Krenikka, avokukko ja lörtsy – siinä muutama paikallinen erikoisuus. Lue lisää

Tulevia tapahtumia

Luomuasioiden ajankohtaisin tieto löytyy luomu.fi -sivustolta

Tilaa uutiskirje


Aitojamakuja.fi on valtakunnallinen elintarvikeyritysten hakupalvelu ja monipuolinen tietolähde.
www.facebook.com/aitojamakuja.fi
www.aitojamakuja.fi/blogi

Lisätietoja:
Turun yliopiston Brahea-keskus
Päivi Töyli, projektipäällikkö, puh. 040 189 1929, paivi.toyli[a]utu.fi

Äktasmak.fi nyhetsbrev

September 2015

I Tavastkyro kommun införskaffar man råvaror på nära håll
Vilka produktgruppers leverantörer finns det i närområdet? Kunde man anskaffa något genom direktupphandling? Läs mer

Landsomfattande koordinationsprojekt inom närmat gynnar samarbetet inom närmatsbranschen
Finlands ELY-centraler har valt Brahea-centret att koordinera det landsomfattande koordinationsprojektet ?Bättre resultat med gemensamt arbete?. Verksamheten förstärker informationsutbyte, samarbete och arbetsfördelningen mellan de projekt och aktörer som förknippas med närmat. Läs mer

REKO-närmatringarna redan 70
Rejäl konsumption, förkortad REKO, betyder i sin enkelhet ”pålitlig konsumption – rent, bekvämt och rejält”. Läs mer

10 namnskyddade produkter in presentation
Kitkan viisas, Sahti, Kalakukko, Lapin Puikula, Lapin Poron kylmäsavuliha, Puruveden muikku, Lapin Poron liha, Karjalanpiirakka, Lapin Poron kuivaliha och Kainuun Rönttönen Läs mer

Tulevia tapahtumia

  • Luomu Road Show – Läs mer på finska
  • Bröd och närmat-branschdagen (Leipää ja lähiruokaa -toimialapäivä) i Helsingfors 8.12.

Aktuell information om ekofrågor finns på luomu.fi-webbplatsen

Beställ vårt nyhetsbrev


Aitojamakuja.fi eller aktasmak.fi-webbplatsen främjar småföretagares synlighet och sökbarhet samt ökar kännedomen om småskalig produktion av livsmedel.
www.facebook.com/aitojamakuja.fi
www.aitojamakuja.fi/blogi

Mer info:     Brahea Centrum vid Åbo Universitet
Päivi Töyli, projektledare, tfn. 040 189 1929, paivi.toyli[at]utu.fi

REKO-närmatringarna redan 70

Rejäl konsumption, förkortad REKO, betyder i sin enkelhet ”pålitlig konsumption – rent, bekvämt och rejält”. Det går snabbt att grunda en REKO-närmatring, då man hittar tillräckligt många aktiva och av närmat intresserade konsumenter och närmatsproducenter.

Modellen har fått sin början i Finland i Österbotten sommaren 2013. Thomas Snellman bekantade sig med Amap-verksamhetsformen i Frankrike och funderade över, hur bra den skulle fungera här hos oss i Finland. Experimentet med REKO-modellen påbörjades i Vasa och Jakobstad. I dag säljs närmatsprodukter enligt den här modellen redan i närapå alla landskap. I mitten av augusti verkade 70 REKO-ringar.

REKO verkar på samma sätt som en matkrets, men beställning och marknadsföringen av produkterna sker i en sluten Facebook-grupp. I Reko-modellen sammankommer alla producenter och köpare av närmat, som hör till gruppen, under en överenskommen tidpunkt, och konsumenten får köpa sin mat direkt från producenten utan mellanhänder.

I praktiken berättar producenten om sitt utbud på Facebook-gruppens vägg och öppnar möjligheten till produktbeställning. Konsumenten meddelar önskad mängd och förbinder sig att avhämta produkterna till ett överenskommet pris.

Du kan bekanta dig med REKO-verksamhetsmodellen på adressen www.ekonu.fi och REKO-ringarna hittar du på Facebook-sidorna med sökordet ”REKO närmatringen” eller direkt från linken https://www.facebook.com/groups/1596789097240563/?fref=ts

Ta reda på din egen närmatring!

REKO-juttuja Yle Areenassa
Lounais-Suomen uutiset http://areena.yle.fi/1-3050943
Pohjanmaan uutiset http://areena.yle.fi/1-3041397

Paikalliset erikoisuudet kartalla

Krenikka, avokukko ja lörtsy – siinä muutama paikallinen erikoisuus.

Expedia on luonut interaktiivisen kartan, jossa esitellään erilaisia perinteisiä suomalaisia ruokia, joista osa on valtakunnallisestikin hyvin tuttuja, mutta osa niin paikallisia, että niistä ei monikaan ole kuullut. Sen lisäksi, että maakuntien erikoisuudet on sijoitettu kartalle, mukana on myös valmistusresepti.

Suomalainen ruokakulttuuri on monipuolista ammentaen eväitä luonnosta, historiasta, identiteetistä ja kulttuurista. Sijaintimme takia vaikutteita on saatu niin idästä kuin lännestä ja senpä takia edelleenkin on olemassa paikallisia erikoisuuksia, jotka ovat vahvasti sidoksissa tiettyyn alueeseen tai paikkakuntaan. Ruokakulttuurista löytyy lisätietoa Ruokatiedon sivuilta, jossa sekä katsausta historiaan mutta myös ihan tämän päivän arkiruokailuun.

Ruoan kuvaa klikkaamalla aukeaa reseptit. Kartta aktivoituu, kun klikkaat karttapohjaa.
Karttaan voi tutustua myös https://blogi.expedia.fi/makuja-suomesta/

I Tavastkyro kommun införskaffar man råvaror på nära håll

Vilka produktgruppers leverantörer finns det i närområdet? Kunde man anskaffa något genom direktupphandling?

Inom matservicen i Tavastkyro kommun producerar fyra beredningskök 2900 lunchportioner per dag. Cirka 12 % av all råvaruupphandling görs från närområdets producenter, med andra ord från grannkommunerna eller inom en radie på 100 km. En del av produkterna distribuerar leverantören under beställningsdagarna direkt till kökena, en del införskaffas från partiaffärerna.

Konkurrensutsättningen i skick genom diskussioner

leipää_bixapayI Tavastkyro har man tillsammans med Ikalis utvecklat upphandlingen av grönsaker, rotfrukter, frukter och bröd från närområdets producenter.

– Vi ordnade diskussionstillfällen, till vilka vi inbjöd potentiella varuleverantörer. Utmaningarna kartlades tillsammans. I konkurrensutsättningspaketet begränsade vi sedan endast de produkter, som vi hade stösta möjlighet att få med lämpliga upphandlingskriterier på nära håll, återberättar Tavastkyros matservicechef Jennileena Lähteenmäki om hur det var i början.

Hämeenkyrössä suurimmat läheltä hankittavat erät ovat perunaa ja tuoreleipää
De största partierna som upphandlas inom närområdet i Tavastkyro är potatis och färskbröd.

Offertanbuden publicerades i Hilma. Man meddelade om offertanbuden också i lokalpressen, på kommunens anslagstavla och hemsidor. Man tipsade också per brev lokala, potentiella leverantörer om brödets upphandlingsannons. Det kom dock rätt få offerter in.

– De begärda leveransmängderna är stora, och därför observerar små leverantörer inte alltid ens offertanbuden. Beställarens handlingspraxis, såsom elektronisk fakturering, begränsar möjligen också deltagandet i offerterna, funderar Jennileena över orsakerna till offerternas ringa mängd.

Producent-beställare-leverantör-kedjan i skick

­Genom samarbete skulle små leverantörer bättre kunna bli kontraktleverantörer. Med gemensamma offerter skulle leveransmängderna och -säkerheten växa. Produkten behöver inte ens vara den samma, utan redan att paketera ihop likartade produkter skulle vara lönande. Även i Tavastkyro uppmuntrades företagarna till gemensamma offerter, men något samarbete uppstod egentligen inte.

– Alla företagare kanske inte ens har lust att utvidga, funderar Jennileena. Att öka leveransmängderna och -säkerheten skulle dock vara väsentligt, ifall man vill höja närprodukternas andel i kökena.

Förutom offentliga upphandlingar kan kommunen gynna bruket av närråvaror i mindre skala, till exempel genom olika temadagar.

Nästan en tredjedel av tavastkyroborna äter dagligen en lunch tillredd av kommunen.

– Trots sin engångskaraktär är dylika tillställningar arbetsdryga. Närprodukternas förädlingsgrad är i allmänhet alltid lägre och detta ökar kökets arbetsbörda, påminner Jennileena. Ett annat alternativ är att favorisera små direktupphandlingar. I Tavastkyro använder man till exempel bär så mycket som möjligt.

Enligt erfarenheterna från Tavastkyro kommer kommunens upphandlingar bäst i gång genom att kartlägga de produktgrupper, som man finner leverantörer till i närområdet. Det finns ändå inte alltid tid att söka nya producenter.

– Därför lönar det sig för företagaren att på eget initiativ erbjuda sina produkter till kökena, så att man vet vilka produkter som finns att tillgå. Producenterna tipsas också från Tavastkyro att partiaffärerna är flexibla samarbetsparter. Det lönar sig även för producenten att på förhand iaktta beställarens bruk av råvaror för att kunna uppskatta den egna förbindelseförmågan och leveranssäkerheten. Kommunens matlista till exempel görs alltid för 6 veckor och den är offentlig.

Text: Eija Eloranta
Linjenätsbild: Jennileena Lähteenmäki


Inom Utvecklandet av värdekedjan inom lokal mat-projektet främjar man samarbetet mellan HoReCa-partihandeln, yrkesköken samt de lokala livsmedelsföretagen. På aktasmak.fi -platsen presenteras god praxis som förknippas med temat.

Projektet som förverkligas under åren 2015-2017 finansieras av jord- och skogsbruksministeriet.

#ruokaketju

Luomu Road Show tuo luomuelintarviketietoa 15 kaupunkiin

Mitä tietoja ja millaisia asiakirjoja vastaanottajan pitää saada myyjältä hankkiessaan luomutuotteita? Miten pitää tai voi varmistua siitä, että tarjottu luomutuote on todella valvottua luomua? Esimerkiksi näihin kysymyksiin saat vastauksen Luomu Road Show -koulutustilaisuuksissa, jotka starttaavat 30.9.2015 Mikkelissä.

Luomun käyttöä pitäisi lisätä niin yksityisissä keittiöissä kuin ammattikeittiöissäkin. Luomualan kehittämissuunnitelman mukaisesti julkisissa keittiöissä tarjottavasta ruoasta luomua tulisi olla 20 % vuoteen 2020 mennessä. Tällä hetkellä luomun käytössä ollaan noin 5 prosentissa.

Ammattikeittiöissä ja kaupan alalla haasteena ovat puutteelliset tiedot siitä, mitä luomun käyttäminen ja käytöstä kertominen keittiöissä ja kaupassa vaatii. Viesti luomusta oikein -hankkeen järjestämässä Luomu Road Show -tilaisuuksissa kerrotaan luomumerkinnöistä, oikeasta luomuviestinnästä ja luomuun liittyvistä erilaisista dokumenteista.

Hankkeen aikana kootaan ammattikeittiöille ja kaupan alalle myös toimintaohjeistukset luomutuotteiden vastaanotosta, varmentamisesta, varastoinnista ja käytöstä.

Luomu Road Show -tilaisuuksia järjestetään 15 paikkakunnalla eri puolilla Suomea. Syksyn 2015 Luomu Road Show -tilaisuudet:

  • Mikkeli: ke 30.9.2015 klo 12.30-16.00
    Mikkelin ammattikorkeakoulu, Patteristonkatu 3, D117 Kampussali
  • Kuopio: to 5.11.2015 klo 12.30-16.00
    Opetushotelli ja ravintola Savonia, Sammakkolammentie 2, Kuopio
  • Jyväskylä: to 26.11.2015 klo 12.30-16.00
    Ravintola Priimus, Taulumäentie 45, Jyväskylä

Vuoden 2016 aikana: Helsinki, Hämeenlinna, Joensuu, Kuusamo, Lahti, Lappeenranta, Oulu, Rovaniemi, Seinäjoki, Tampere, Turku ja Vaasa.

Asiantuntijana Luomu Road Show -tilaisuuksissa on lehtori Mari Järvenmäki Mikkelin ammattikorkeakoulusta.

Lisätietoja: projektipäällikkö Taina Harmoinen, taina.harmoinen(at)mamk.fi, www.mamk.fi/luomuviestinta

Viesti luomusta oikein -hanketta toteuttaa Mikkelin ammattikorkeakoulu ja rahoittaa maa- ja metsätalousministeriö. Hankkeen kokonaiskesto on 2,5 vuotta, ajalla 1.1.2015–30.6.2017.

Etelä-Savossa vietetään Luomuviikkoa 28.9.–4.10.2015.

Viikon aikana luomua on tarjolla lukuisissa Mikkelin sekä maakunnan muiden kuntien ravintoloissa, kahviloissa ja kaupoissa. Kauppojen tuote-esittelytilaisuuksissa voi tavata lähialueen ruoantuottajia, tutustua luomuun ja saada vinkkejä ruoanlaittoon.

Tutustu tapahtumiin Luomuviikon Facebook-tapahtumasivuilla: https://www.facebook.com/events/1044725942206483

 

 

REKO-lähiruokarenkaita jo 70

Rejäl konsumption, lyhennettynä REKO tarkoittaa yksinkertaisuudessaan ”Luotettava kuluttamista – siistiä, mukavaa ja reilua”. REKO-lähiruokarengas saadaan nopeasti perustettua, kun löytyy riittävästi aktiivisia ja lähiruoasta kiinnostuneita kuluttajia ja lähiruokatuottajia.

Malli on saanut alkunsa Suomessa Pohjanmaalla kesällä 2013. Thomas Snellman tutustui Amap-toimintamalliin Ranskassa ja mietti, miten hyvin se toimisi täällä meillä Suomessa. REKO-mallin kokeilu aloitettiin Vaasassa ja Pietarsaaressa. Nyt tällä mallilla myydään lähiruokatuotteita jo lähes kaikissa maakunnissa. Elokuun puolivälissä REKO-renkaita toimi 70 kappaletta.

REKO toimii ruokapiirin tapaisesti, mutta tuotteiden tilaus ja markkinointi tapahtuvat suljetussa Facebook-ryhmässä. Reko-mallissa kaikki ryhmään kuuluvat lähiruoan tuottajat ja ostajat tapaavat yhdessä sovittuna ajankohtana, ja kuluttaja saa ostaa ruokansa suoraan tuottajalta ilman välikäsiä.

Käytännössä lähiruoan tuottaja kertoo tarjonnastaan Facebook-ryhmän seinällä ja avaa mahdollisuuden tilata tuotteita. Kuluttaja ilmoittaa haluamansa määrän ja sitoutuu noutamaan tuotteet sovittuun hintaan.

REKO- toimintamalliin voi tutustua osoitteessa www.ekonu.fi ja REKO-renkaat löytyvät Facebook-sivuilla hakusanalla ”REKO Lähiruokarengas” tai suoraan linkistä https://www.facebook.com/groups/1596789097240563/?fref=ts

Löydä oma lähiruokarenkaasi!

REKO-juttuja Yle Areenassa
Lounais-Suomen uutiset http://areena.yle.fi/1-3050943
Pohjanmaan uutiset http://areena.yle.fi/1-3041397

 

Landsomfattande koordinationsprojekt inom närmat gynnar samarbetet inom närmatsbranschen

Finlands ELY-centraler har valt Brahea-centret att koordinera det landsomfattande koordinationsprojektet ”Bättre resultat med gemensamt arbete”. Verksamheten förstärker informationsutbyte, samarbete och arbetsfördelningen mellan de projekt och aktörer som förknippas med närmat.

ELY-centralerna har från Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland valt att finansiera landsomfattande koordinationsprojekt, av vilka Brahea-centret förverkligar koordinationsprojektet inom närmat. Brahea-centret har redan under flera år haft en betydande roll i verksamheten med utvecklandet av det landsomfattande pk-livsmedelsföretagandet.

– Huvudmålet med Bättre resultat med gemensamt arbete-projektet är att öka och koncentrera samarbetet mellan dem, som verkar inom närmatsbranschen, och genom att inrätta nätverk (networking) öka branschens konkurrenskraft, berättar projektets projektchef Päivi Töyli.

I den praktiska verksamheten avpassar man nationella, regionala och internationella åtgärder som berör närmat till en god fungerande helhet. Genom att stöda och komplettera det regionala och lokala närmatsarbetet, samt genom att förverkliga de gemensamma åtgärderna de bygger på, ökar man resultaten och effekten av programmet för utvecklingen av landsbygden.

– Koordinationsprojektet inom närmat förverkligas genom intimt samarbete mellan den regionala närmatsverksamheten och de landsomfattande samarbetskumpanerna. Lokala livsmedelsföretag, -producenter samt deras samarbetskumpaner, dvs. kunderna från konsumenter till professionella har fördel av verksamheten via olika nätverk, berättar utvecklingschefen Heidi Valtari.

För att förstärka det ömsesidiga informationsutbytet, samarbetet och arbetsfördelningen mellan närmatsaktörerna, erbjuder projektet aktörerna olika verktyg och fora. Som exempel på samarbete och möjligheten till informationsutbyte är Bröd och närmat-branschdagen, som arrangeras i december, då bl.a. projektets första stora Närmatsforum ordnas.

Koordinationsprojektet inom närmat förverkligas under tiden 17.6.2015 – 31.1.2018 och det finansieras av Tavastlands ELY-central som ett landsomfattande koordinationsprojekt.

Mer information:

Päivi Töyli, projektledare, Brahea Centrum vid Åbo Universitet
paivi.toyli(at)utu.fi, 040 189 1929
Heidi Valtari, utvecklingschefen, Brahea Centrum vid Åbo Universitet
heidi.valtari(at)utu.fi, 040 048 7160

12 namnskyddade produkter i presentation

Kitkan viisas, Sahti, Kalakukko, Lapin Puikula, Lapin Poron kylmäsavuliha, Puruveden muikku, Lapin Poron liha, Karjalanpiirakka, Lapin Poron kuivaliha och Kainuun Rönttönen

Kitkan viisas (SAN) kitkan_viisas

Kuusamo och Posio är berömda för sina rena, stora, fiskrika vattendrag. I dessa vatten bor också den berömda ”kitkan viisas” (översättning: ”Kitkas kloke”), en liten och smaklig siklöja, som enligt tradition har fått sitt smeknamn under den ryska revolutionstiden. På den tiden färdades människor även från Koillismaa österut för att bygga upp en socialistisk idealstat, men någon kom på att kalla denna lilla fisk för ”Kitkan viisas”, eftersom den var så pass fiffig att den inte vandrade iväg, även om det hade varit enkelt att slå följe längs floderna som strömmade österut. Beroende på områdets arktiska miljöförhållanden och de näringsfattiga vattendragen är ”Kitkan viisas” märkbart mindre än andra siklöjbestånd i sötvattnen, och dess ben hårdnar inte utan förblir mjuka. (Bild: Jarmo Pitkänen)

Sahti (APT) sahti

Sahti, ett unikt etno-öl, framställt av traditionella råvaror utan tillsatsämnen. Färdig sahti varken filtreras eller pastöriseras, utan det dricks som färsköl. Sahti är ett av världens mest ovanliga och tydligast urskiljbara maltdrycker samt ett av Väst-Europas sista ursprungliga öl. Sahti har konsumerats och konsumeras alltjämt som en festdryck och som en del av levande landsbygdskultur i sitt hemområde i Kanta- och Päijät-Häme (Central- och Päijät-Tavastland) samt i Pohjois Satakunta (norra Satakunda). Bild: MMM:s bildarkiv)

Kalakukko (APT) Kalakukko

Kuopio är känd för sin ”kalakukko”, som genom tiderna varit en fin välkomstgåva och bra vägkost till utflykter. I ”kalakukko” finns bröd, fisk och kött i samma paket. En traditionell savolaxisk ”kalakukko” är oval eller rund till formen. Den äts varm och öppnas oppifrån, dvs, man skär upp locket, sedan skär man skivor från ”kukko”-skalet och tar med sked fyllning och smör ovanpå. Det är en smaksak om man gillar siklöj- eller abbor-”kukko”. De bästa ”kukkona” kan man köpa i ”kalakukko”-bagerier, från torget eller i saluhallen.

Lapinpuikula

Lapin Puikula (SAN)

”Lapin Puikula” (Lapplands mandelpotatis) är en nordlig lokalsort av potatis. ”Puikula” har odlats i århundraden i Lappland, vars specialförhållanden ger potatisen dess utmärkta smak och arom. (Bild: Marjo Särkkä-Tirkkonen)

Lapin Poron kylmäsavuliha (SAN)

”Lapin Poron kylmäsavuliha” (kallrökt renkött från Lappland) produceras, förädlas och paketeras i finska renskötselområdet. Renar som betat fritt på naturliga betesmarker, kunskaperna som samlats under århundraden om förädling och rökning, saltning med speciell gnidteknik och en veckas mognande i röken av långsamt brinnande spån av al, björk eller en gör ”Lapin Poron kylmäsavuliha” till det som det är: en mör, smakrik renköttsprodukt med en alldeles egen unik smak. (Bild: Jord- och skogsbruksministeriet)

Puruveden muikku (SMM) Muikku

”Puruveden muikku” (siklöjan från Puruvesi), en känd delikatess sedan århundraden och källan till regionens välstånd ända sedan svenska stormaktstider. Specialitén med ”Puruveden muikku” är mjukheten i dess ben som gör att den lämpar sig speciellt bra att ätas som stekt, rökt och kokt utan att benas ur. ”Puruveden muikkus” silvertoner beror på sjöns exceptionellt klara vatten. ”Puruveden muikkus” rykte grundar sig också på regionens traditionella fångstmetoder såsom notfiske. Konsten att lokalisera och fånga fiskarna har under århundraden förts från generation till generation. Det sällsynta fiskandet, som är kännetecknande för Puruvesi med sitt klara vatten, infaller under mörka höstnätter i månsken, då siklöjorna stiger ända upp till vattenytan.

Lapin Poron liha (SAN) Poronliha

Den nordliga matbodens absoluta råvara är renen, detta halvvilda skogsdjur, som fortfarande har en helt unik smak av vilt. Då man vet, att renen väljer sin föda ytterst noggrannt, är det naturligt, att även dess kött är utmärkt. När renen slutligen hamnar på tallriken är den mera än kött. Den är en bit av bäckrenen som gnistrar i ruska, av vinden som viner i dvärgbjörkdungarna, frihet – en hel arktisk värld och kultur. (Bild: Erkki Viero)

Karjalanpiirakka (APT) karjalanpiirakka (2)

Alla älskar riktiga äkta karelska piroger! Karelska piroger är verklig nationalmat. Ugnsfärska, doftande piroger, nyligen penslade med smör, får munnen att vattnas. I karelska piroger känner man rågens rena smaker. De lämpar sig till fest, vardag, som mellanmål, eller som en del av huvudmåltiden. Förutom att de är läckra och traditionella är karelska piroger även hälsosamma. Karelska piroger smakar som sådana, men de kan också ätas med äggsmör eller charkuterier.

Lapin Poron kuivaliha (SAN)

”Lapin Poron kuivaliha” (torkat renkött från Lappland) torkas enligt hundraåriga traditionella metoder utomhus i februari-april. Det nordliga klimatets stora temperaturväxlingar på vårvintern mörar köttet och ger det naturens rika arom. Redan år 1555 visste Olaus Magnus att berätta i sin bok Historia om de nordiska folken om hur läcker den praktiska utflykts-vägkosten var. (Bild: Renbeteslagsföreningen)

Kainuun Rönttönen (SMM) Kainuun_Rönttönen

Bröd och bageriprodukter är en viktig del av måltiderna i Kainuu (Kajanaland). Det berättas, att förr i världen, då det rådde verklig brist på mat och husbonden måste bege sig till stockskogen på vårvintern, skrapade husmor ihop de sista lingonen från bottnen av lingonkaret, samlade likaså ihop de sista potatisarna från låren och bakade moset in i ett rågskal. På så sätt uppstod rönttönen. I forntiden fanns inte socker eller det fanns väldigt lite av det. ”Kainuun rönttönen” tillfredsställde behovet av sötma. Sötheten fick man genom att mälta potatisen. Med jäsning åstadkom man skalets luftighet och mustiga smak och på bakugnens galler bakades rönttönen till unika bakelser med frasigt skal. (Bild: Hilla Martikainen)

vadelmalikoori_SMM

Suomalainen Marjalikööri (Finsk Bärlikör), Suomalainen Hedelmälikööri (Finsk Fruktlikör) (SMM)

Finsk bärlikör eller finsk fruktlikör är tillverkad av bär och frukter  som vuxit  i Finland. Nordens rena natur och ljusa sommarnätter ger produkterna en unik aromrikedom, fräschhet och färg till glädje för våra sinnen. Likörerna tillverkas med likörmästarens yrkesskicklighet genom att extrahera bär eller frukter i alkohol, tills drycken mognar och uppnår en fyllig smak och vacker färg. Njut av finsk bärlikör eller finsk fruktlikör som sådan, använd till dryckblandningar och cocktails, eller tillsätt en skvätt i maten för att framhålla äkta finska smaker.

Suomalainen Vodka (Finsk Vodka) (SMM)

kuvaplugifi_vodka_SMM_kehys

Finsk vodka är en alkoholdryck som uppskattas över hela världen, och som tillverkas genom destillering av inhemskt spannmål eller potatis samt rent finskt vatten. Vodkan är traditionellt klar och färglös, men den kan också säljas smaksatt.  Tack vare sin rena smak kommer finsk vodka till sin rätt som en imbelupen snaps, men den lämpar sig utmärkt också till cocktails och dryckblandningar. (Bild: Kuvaplugi.fi)

Namnskyddskampanjen är en del av riksomfattande Konkurrensfraft via namnskydd- projektet. Målet med projektet är att stärka de finländska livsmedlens konkurrenskraft genom att nyttja EU:s system för namnskydd.

mmmfi_cmykH_10mm

Bekanta dig med namnskyddsprodukterna på äktasmak.fi-platsen.

 

Hämeenkyrön kunnassa raaka-aineita hankitaan läheltä

Minkä tuoteryhmien toimittajia on lähialueella? Voisiko jotain hankkia suorahankintana?

Hämeenkyrön kunnan ruokapalveluissa neljä valmistuskeittiötä tuottavat 2900 lounasannosta päivässä. Noin 12 % kaikista raaka-ainehankinnoista tehdään lähialueen tuottajilta, eli naapurikunnista tai 100 km:n säteeltä. Osan tuotteista toimittaja jakelee tilauspäivinä suoraan keittiöihin, osa hankitaan tukusta.

Kilpailutus kasaan keskustelemalla

leipää_bixapay Hämeenkyrössä on yhdessä Ikaalisten kanssa kehitetty vihannesten, juuresten, hedelmien ja leivän hankintaa lähialueen tuottajilta.

– Järjestimme keskustelutilaisuuksia, joihin kutsuttiin mukaan mahdollisia tavarantoimittajia. Haasteita kartoitettiin yhdessä. Kilpailutuspakettiin rajasimme sitten vain ne tuotteet, joita oli parhaat mahdollisuudet saada läheltä sopivin hankintakriteerein, Hämeenkyrön ruokapalvelupäällikkö Jennileena Lähteenmäki kertaa alkuvaiheita.

Hämeenkyrössä suurimmat läheltä hankittavat erät ovat perunaa ja tuoreleipää
Hämeenkyrössä suurimmat läheltä hankittavat erät ovat perunaa ja tuoreleipää

Tarjouspyynnöt julkaistiin Hilmassa. Tarjouspyynnöistä ilmoitettiin myös paikallislehdissä, kunnan ilmoitustaululla ja kotisivuilla. Leivän hankintailmoituksesta vinkattiin myös kirjeellä paikallisille, potentiaalisille toimittajille. Tarjouksia saatiin kuitenkin melko vähän.

– Pyydetyt toimitusmäärät ovat suuria, ja pienet tuottajat eivät siksi aina edes seuraa tarjouspyyntöjä. Tilaajan toimintatavat, kuten sähköinen laskutus, saattavat myös rajoittaa osallistumista tarjouksiin, Jennileena pohtii syitä tarjousten vähäiseen määrään.

Tuottaja-tilaaja-toimittaja -ketju kuntoon

­Yhteistyöllä pienet tuottajat voisivat päästä paremmin sopimustoimittajiksi. Yhteisillä tarjouksilla toimitusmäärät ja -varmuus kasvaisivat. Tuotteen ei edes tarvitse olla sama, vaan jo samantyyppisten raaka-aineiden paketointi yhteen kannattaisi. Hämeenkyrössäkin yrittäjiä kannustettiin yhteisiin tarjouksiin, mutta yhteistyötä ei juuri syntynyt.

– Kaikilla yrittäjillä ei ehkä edes ole halua laajentaa, Jennileena pohtii. Toimitusmäärien ja -varmuuden lisääminen olisi kuitenkin olennaista, jos lähituotteiden osuutta keittiöissä halutaan nostaa.

Julkisten hankintojen lisäksi kunta voi edistää lähiraaka-aineiden käyttöä pienimuotoisemmin, esimerkiksi erilaisilla teemapäivillä.

Lähes kolmasosa hämeenkyröläisistä nauttii päivittäin kunnan valmistaman lounaan. Kuva: Jennileena Lähteenmäki
Lähes kolmasosa hämeenkyröläisistä nauttii päivittäin kunnan valmistaman lounaan.

– Kertaluonteestaan huolimatta tällaiset tempaukset ovat työläitä. Lähituotteiden jalostusaste on yleensä aina matalampi ja tämä lisää keittiön työmäärää, Jennileena muistuttaa. Toinen vaihtoehto on suosia pieniä suorahankintoja. Hämeenkyrössä esimerkiksi marjoja hyödynnetään mahdollisimman paljon.

Hämeenkyrön kokemusten mukaan kunnan hankinnoissa päästään parhaiten alkuun kartoittamalla ne tuoteryhmät, joille löytyy toimittajia lähialueelta. Aina ei kuitenkaan ole aikaa etsiä uusia tuottajia.

– Yrittäjän kannattaakin tarjota tuotteitaan keittiöihin oma-aloitteisesti, jotta tiedetään mitä on saatavissa. Myös tukut ovat joustavia yhteistyökumppaneita, Hämeenkyröstä vinkataan tuottajille. Tuottajan kannattaa myös seurata ennakkoon tilaajan raaka-aineiden käyttöä, jotta omaa sitoutumiskykyä ja toimitusvarmuutta voi arvioida. Esimerkiksi kunnan ruokalista laaditaan aina 6 viikoksi ja se on julkinen.

Teksti: Eija Eloranta
Linjastokuva: Jennileena Lähteenmäki


Paikallisruoan arvoketjua kehittämässä -hankkeessa edistetään HoReCa-tukkukaupan, ammattikeittiöiden sekä paikallisten elintarvikeyritysten välistä yhteistyötä. Aitojamakuja.fi -sivustolla esitellään teemaan liittyviä hyviä käytänteitä.

Vuosina 2015-2017 toteutettavaa hanketta rahoittaa maa- ja metsätalousministeriö.

#ruokaketju