Äktasmak.fi nyhetsbrev

Februari 2017

Det är viktigt för närmatskonsumenten att känna sin matproducent
Populariten av närmat håller på att stabilisera sig från trend till bestående fenomen. Konsumenterna vill veta var deras mat växer och vem som odlar den. Det är viktigt för dem att träffa närmatsproducenterna och de är beredda att betala producenten en rättvis ersättning för nära producerad mat. Läs mer

Rågbrödet är finlands nationalrätt
Topplaceringar fick också maträtten Karelsk stek, de Karelska pirågerna och stekt fisk med potatismos. Läs mer

Ge förslag på Finlands bästa matturismprodukt
Hungy for Finland – nationella matturismtävlingen 2017 är nu öppnad, delta i tävlingen innan 31.3. Läs mer

Årets viktigaste gärning närmaten till godo är öppen att ansökas
Lähiruoka & Luomu -evenemanget söker en lämplig kandidat att belönas med Vuoden lähiruokateko-priset (Årets närmatsgärning), delta senast idag (28.2.). Läs mer

Kommande evenemang och andra aktuella:

  • Urvalsguide för grönsakernas kvalitetssystem, läs mer
  • Handboken för användaren av ekologiska produkter har publicerats, läs mer
  • Webbseminariet Mikä lähiruoassa koukuttaa? (Vad är det inom närmat som framkallar beroende?) 14.3. klo 10.00, ilmoittautuminen
  • Webbseminarier ”samarbetsprojekt mellan företag”, 20. och 23.3. kl 10.30, läs mer
  • MiniHackathon: Digital betjäning och leveranskedjor (Elintarvikealan digipalvelut ja toimitusketjut) i Helsingfors 7.4., läs mer
  • Tapahtumakalenteri aitojamakuja.fi:ssä

Aktuell information om ekofrågor finns på luomu.fi-webbplatsen

Beställ vårt nyhetsbrev


Aitojamakuja.fi eller äktasmak.fi-webbplatsen främjar småföretagares synlighet och sökbarhet samt ökar kännedomen om småskalig produktion av livsmedel.
www.facebook.com/aitojamakuja.fi
www.aitojamakuja.fi/blogi

Mer info:     Brahea Centrum vid Åbo Universitet
Päivi Töyli, projektledare, tfn. 040 189 1929, paivi.toyli[at]utu.fi

Aitojamakuja.fi uutiskirje

Helmikuu 2017

Lähiruokakuluttajalle on tärkeää tuntea ruokansa tuottaja
Lähiruoan suosio on vakiintumassa trendistä pysyväksi ilmiöksi. Kuluttajat haluavat tietää, missä heidän ruokansa kasvaa ja kuka sen kasvattaa. Heille on tärkeää kohdata lähiruokatuottajat ja he ovat valmiita maksamaan lähellä tuotetusta ruoasta oikeudenmukaisen korvauksen tuottajalle. Lue lisää

Lähiruoka ammattikeittiöihin pientuottajien ja tukkujen yhteistyöllä
Paikallisen ruuan saamiseksi ammattikeittiöihin on tehty paljon työtä viime vuosina. Lue lisää

Suomen kansallisruoka on ruisleipä
Kärkijoukossa olivat myös karjalanpaisti, karjalanpiirakka sekä paistetut kalat perunamuusin kanssa. Lue lisää

Ehdota Suomen parasta ruokamatkailutuotetta
Hungry for Finland – kansallinen ruokamatkailukilpailu 2017 on nyt avattu, ilmoittaudu viimeistään 31.3. Lue lisää

Haussa vuoden tärkein teko lähiruoan hyväksi
Lähiruoka & Luomu -tapahtuma hakee sopivaa ehdokasta palkittavaksi Vuoden lähiruokateko -palkinnolla, ilmoittaudu viimeistään 28.2. Lue lisää

Uutta materiaalia yrittäjille ja ammattikeittiöille

  • Kasvisten laatujärjestelmien valintaopas. Lue lisää
  • Luomun käyttäjän käsikirja on julkaistu. Lue lisää
  • Uuselintarvikeasetus koskee villikasvien käyttöä elintarvikealan yrityksissä, mutta myös ammattikeittiöissä. Lue lisää

Tapahtumakalenteri aitojamakuja.fi:ssä – muutamia poimintoja:

  • Mikä lähiruoassa koukuttaa? webinaari 14.3. klo 10.00, ilmoittautuminen
  • Webinaarit yritysryhmähankkeiden mahdollisuuksista 20. ja 23.3. klo 10.30, lue lisää
  • Elintarvikealan digipalvelut ja toimitusketjut -MiniHackathon Helsingissä 7.4., lue lisää

Luomuasioiden ajankohtaisin tieto löytyy luomu.fi -sivustolta

Tilaa uutiskirje


Aitojamakuja.fi on valtakunnallinen elintarvikeyritysten hakupalvelu ja monipuolinen tietolähde.
www.facebook.com/aitojamakuja.fi
www.aitojamakuja.fi/blogi

Lisätietoja:
Turun yliopiston Brahea-keskus
Päivi Töyli, projektipäällikkö, puh. 040 189 1929, paivi.toyli[a]utu.fi

Det är viktigt för närmatskonsumenten att känna sin matproducent

Populariten av närmat håller på att stabilisera sig från trend till bestående fenomen. Konsumenterna vill veta var deras mat växer och vem som odlar den. Det är viktigt för dem att träffa närmatsproducenterna och de är beredda att betala producenten en rättvis ersättning för nära producerad mat.

Konsumenter, som är intresserade av närmat, uppskattar växelverkan, kollektivitet och förtroende. Det här framgår ur Lyhyet läheiset ketjut – lähiruoka ja sosiaalinen pääoma (LähiSos) – projektets utredning, där man granskade hur stor del av närmatens popularitet sist och slutligen baserar sig på själva produkten, och hur mycket på andra faktorer. Utredningen förverkligades med hjälp av webbdiskussioner som anordnades för case-företag och deras kunder.

– Faktorer, som kunder som konsumerar närmat har lyft fram, kan anses som närmatsföretagens och -nätverkens sociala kapital, vilket större företag har svårt att uppnå. Närmatsföretagen borde slå vakt om dessa faktorer med tanke på sin egen affärsverksamhet och framgång, säger LähiSos-projektets projektchef Leena Erälinna.

Under de senaste åren har närmatprodukternas marknadsföringskanaler förflyttats till webben  och växelverkan sker till mångt och mycket just via den sociala median. Till exempel finns det närmare tvåhundra Reko-närmatsringar runt om i Finland och ägg säljs med hjälp av Facebook mera än en hönsgård förmår producera.

– Den digitala utvecklingen har gett mindre företag fantastiska möjligheter att möta sina kunder lättare än förut. Samtidigt är det allt lättare för kunderna att finna  närmatsproducenterna och varandra, säger Erälinna.

Växelverkan med producenten ökar konsumentens förtroende/tillit

Närmat förenar likasinnade konsumeter på ett naturligt sätt. I den sociala medians nätverk uppstår närmatssammanslutningar, där man delar exempelvis tips, kunskap och recept. Inom nätverken får kunderna mera information om produkterna än då de besöker affären.

– Den sociala median är livsviktig för små företag redan med tanke på hur de kan upptäckas, men för kunderna är den personliga kontakten med närmatsföretagaren ytterst viktig. Personlig växelverkan med producenten ökar kundens tillit, konstaterar Erälinna.

Genom att möta producenten kan kunden försäkra sig om produktens ursprung och produktionspraxis. Enligt Erälinna är det klart att produktionens transparens och förtroende  ökar kundens vilja att köpa och betala.

Olika modeller av gemensam ekonomi, såsom andelsjordbruk ger nya möjligheter för närmatsproducenterna. De kan erbjuda tjänster och sitt kunnande till jäktade och medvetna konsumenter. Enligt Erälinna kan man med gemensam ekonomi också öka uppskattningen av maten och produktionen av den.

En ny webbpublikation ger tips åt närmatsföretagaren

Målsättningen med projektet har varit att för klargöra det sociala kapitalets och hållbarhetens betydelse, fenomen och  nyttjandemöjligheter  närmatsföretagarna och deras kunder emellan.  I utredningen har man sammanställt webbpublikationen Mikä lähiruoassa koukuttaa?, www.lähiruokakoukuttaa.fi. (Vad är det inom närmat som framkallar beroende?)

– Webbpublikationen är närmast ämnad för närmatsföretagare och dem som planerar  företagande samt för närmatsnätverk. I publikationen redogörs för den sociala medians centrala faktorer, som är betydelsefulla för närmatsföretagarnas framgång. Information ges också om nya affärsverksamhets- och finansieringsmöjligheter som gemensam ekonomi medför, säger Erälinna.

Det riksomfattande LähiSos-projektet som koordineras av Turun Yliopisto/Åbo Universitet förverkligas i samarbete med Hämeen ammattikorkeakoulu och Jyväskylän ammattikorkeakoulu i Central- och Päijät-Tavastland, Mellersta Finland, Norra Savolax, huvudstadsregionen och Egentliga-Finland. Det tvååriga projektet finansieras av Jord- och skogsbruksministeriets Ruokaketju (Matkedja), MTK r.y.

Ge förslag på Finlands bästa matturismprodukt

Hungy for Finland – nationella matturismtävlingen 2017 är nu öppnad.

Tävlingen uppmuntrar nätverk som är förknippade med mat och turism att utveckla ett nytt utbud av lokal matturism med lokal anknytning. Tävlingen efterlyser företag och sammanslutningar som är innovativa föregångare av matturism och som erbjuder resenärerna upplevelser i anslutning till mat. Målet för tävlingen är att stödja produktifieringen av upplevelsefull matturism och att finna topprodukter inom matturismen.

Man kan delta i tävlingen under tiden 20.1.-31.3.2017.  På webbplatsen kan man också föreslå en bransch inom matturismen  att delta i tävlingen.

Vinnaren av matturismtävlingen belönas med en penningsumma på 3 000 euro för att utveckla en matturismprodukt. Det kommer att göras ett videoklipp av vinnarna. Tävlingens vinnare och finalister får marknadsföringssynlighet samt möjligheten att delta i en gemensam sparrningsdag i Helsingfors.

Bekanta dig närmare på adressen www.hungryforfinland.fi/ruokamatkailukilpailu

Årets viktigaste gärning närmaten till godo är öppen att ansökas

Lähiruoka & Luomu -evenemanget söker en lämplig kandidat att belönas med Vuoden lähiruokateko-priset (Årets närmatsgärning). Med Vuoden lähiruokateko-priset belönas person, företag eller sammanslutning, som med sin verksamhet har befrämjat bruket av och kännedomen om närmat i Finland. Man kan ge förslag till prismottagare ända till slutet av februari. Vinnaren offentliggörs på Lähiruoka & Luomu-mässan i Mässcentret 6.4.2017.

Vinnaren av priset offentliggörs på Lähiruoka & Luomu-mässan torsdagen den 6.4. i Mässcentret. Prissumman på 2 000 euro doneras av Suomen Messusäätiö (Finlands Mässtiftelse).

Årets närmatsgärning-priset kan erhållas av person, företag eller sammanslutning. Belöningsvärda är bl.a. gärningar, där prismottagaren med sina val av råvaror har bidragit till att en verksamhet enligt hållbar utveckling förverkligats, eller utvecklat närproducerade råvarors produkturval. Även betydande  marknadsförings- eller kommunikationsgärningar för närmatens bästa kan vara värda Årets närmatsgärning-priset. Kriterierna för priset presenteras i sin helhet på webbsidorna.

Närmatsgärning-priset har tidigare erhållits av Sodankylän kunnan ruokapalvelut/Sodankylä kommuns matservice (år 2016), Reko-närmatringarnas ”far” Thomas Snellman (2015), LähiPuoti Remes (2014) och köksmestare Heikki Ahopelto (2013).

Mer information:
Johanna Suni, p. 040 515 4216, johanna.suni@messukeskus.com

Handboken för användaren av ekologiska produkter har publicerats

I handboken har sammanställts grundinformation över anskaffning, säkrande, användning av samt information om ekologiska produkter. Bokens texter är gestaltade i tydliga helheter och de åskådliggörs med teckningar och bilder. Tack vare spiralpärm och skiljbara mellanblad är handboken lätt att använda och ärendena/frågorna går lätt att hitta mitt under arbetsuppgifterna.

Mer information på finska

Lähiruoka ammattikeittiöihin pientuottajien ja tukkujen yhteistyöllä

Paikallisen ruuan saamiseksi ammattikeittiöihin on tehty paljon työtä viime vuosina. Paikallisruoan arvoketjua kehittämässä -hankkeen tilaisuuksissa Foodservice-tukkujen, elintarvikeyritysten ja ammattikeittiöiden edustajat ovat etsineet keinoja yhteistyön kehittämiseksi. Osapuolten on tunnettava nykyistä paremmin toistensa toimintatavat, jotta lähiruoan kysyntä ja paikallisten yritysten tarjonta voivat kohdata.

Hanke julkaisee keväällä Miten toimin Foodservice-tukkujen kanssa -täsmäoppaan nettiversion, johon tulee esimerkkejä yhteistyön hyvistä käytännöistä. Kevään aikana järjestetään myös uusia infotilaisuuksia Pohjois- ja Länsi-Suomessa.

Kespron Oulun toimipisteen tukkupäällikkö Mikko Törmänen ja myyntipäällikkö Antti Meriläinen. Pohjois-Suomen Foodservice-infot järjestetään Kuusamossa, Oulussa, Ylivieskassa ja Rovaniemellä.

Foodservice-tukuista esimerkiksi Kespro on alkanut panostaa entistä enemmän lähiruuan saamiseen valikoimiinsa. Noin vuosi sitten Kespro lanseerasi Pientuottaja-konseptin, jossa pieniltä yrityksiltä voidaan ottaa tuotteita Kespron aluetukkujen valikoimiin ja sopia joustavasti yhteistyön käytännöistä.

Kespron pientuottajista ja lähiruuasta vastaava konseptipäällikkö Jussi Vainio toteaa vuoden työn tuottaneen hyvää tulosta. Valikoimiin on saatu mukaan viitisenkymmentä uutta pientuottajaa entisten lisäksi. Yrittäjät ottavat entistä aktiivisemmin yhteyttä tarjoten tuotteitaan, ja keittiöammattilaiset ovat alkaneet löytää paikalliset tuotteet myös tukun kautta. ”Kun kontakti on luotu, me Kesprossa tutkimme yhteistyön mahdollisuudet ja laatukriteerit tuottajan kanssa ja mietimme käytännön järjestelyt. Tilauksia varten riittää vähimmillään, että yrityksellä on nettiyhteys ja sähköposti.”

Tämän totesi käytännössä Kuopion Kalatuote Oy:n tuotantopäällikkö Markku Ylihärsilä Kespron ottaessa yhteyttä. Ylihärsilällä oli entuudestaan kokemusta tukkujen jäykistä tilausjärjestelmistä, mutta nyt tilanne oli toinen: ”Meillä oli tuotteet valmiina, täytettiin tuotetietokortit, Kespro avasi numerot sinne ja se oli siinä, nyt sieltä tulee tilauksia.”

Myös varkautelaisella Kotileipomo Kaivonurmella on hyviä kokemuksia. ”Mukavia on nuo Kespron porukat Kuopiossa, yhteistyö on ollut joustavaa. Esimerkiksi ratkaisut logistiikkaan löytyivät kivuttomasti ja entisiä systeemejä pystyttiin hyödyntämään”, toteaa yrittäjä Rauni Kaivonurmi.

Foodservice-tukku, toimittaja ja asiakas voivat hakea yhdessä ratkaisut muun muassa pakkauskokoon.

Monet käytännöt ovat helpottuneet, mutta tukussakaan tuotteet eivät myy itse itseään. Kaikki kolme korostavat tuotteen laatua ja makua sekä elintarvikeyrityksen aktiivisuutta yhteistyön käytännöistä sovittaessa ja yhteistyön alettua. Kaivonurmen yhteistyö Kespron kanssa alkoi lähiruokamessuilla, joilla hän oli markkinoimassa leipomonsa tuotteita. Rukiisia, kiviarinauunissa paistettuja riisipiirakoita maistettuaan Kespron edustajat halusivat ne valikoimaansa. Yhteistyön alettua Kaivonurmi on osallistunut Kespron markkinointitapahtumiin ja saanut niiden kautta uusia asiakkaita sekä yhteydet Joensuun ja Jyväskylän tukkuihin. On myös tärkeää pitää säännöllisesti yhteyttä tukun suuntaan ja huolehtia siitä, että tuotteita riittää ja niistä on helposti saatavilla ajantasaista tietoa.

Kirjoittaja ja kuvat: Satu Massa, satu.massa (at) gmail.com


Paikallisruoan arvoketjua kehittämässä -hankkeessa edistetään HoReCa-tukkukaupan, ammattikeittiöiden sekä paikallisten elintarvikeyritysten välistä yhteistyötä. Aitojamakuja.fi -sivustolla esitellään teemaan liittyviä hyviä käytänteitä.

Vuosina 2015-2017 toteutettavaa hanketta rahoittaa maa- ja metsätalousministeriö. Hankkeen keskeiset yhteistyökumppanit ovat Päivittäistavarakauppa ry ja HoReCa-tukkutoimijat, maakunnalliset elintarvikealan kehittäjät sekä Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry.

#ruokaketju