Livsmedelsbranschens digitjänster och leveranskedjor -MiniHackathon i Helsingfors

Kom och bekanta dig med elektroniska och logistik tjänster!

Digitalisering möjliggör för och utmanar livsmedelsbranschens aktörer att ta i bruk nya eller från tidigare avvikande verksamhetsmetoder och kommunikationskanaler. Informationen mellan matkedjans aktörer är starkt bunden till olika elektroniska system. Nya digitjänster uppstår hela tiden och gamla utvecklas så att de skulle kunna tjäna användarna så bra som möjligt och vara lättanvända. Att tillexempel spåra produkternas ursprung och leveranskedja är information, som intresserar alla kedjans aktörer, ända fram till konsumenten.

När, var och vem?

Evenemanget arrangeras under Lähiruoka & Luomu-mässan (Närmat & Eko-mässan) i Helsingfors Mässcenter 7.4.2017 kl 13.00 – 15.30. Evenemanget hålls på 2dra våningen av Kokoustamo, sammanträdesrum 204-205. En MiniHackathon är för livsmedelsbranschens företagare, aktörer och dem som bjuder ut olika tjänster. Anmäl dig (före 3.4.) här: http://ty.fi/minihackathon

Dagens innehåll

Målet är att bekanta sig med redan befintliga elektroniska tjänster och få idéer om hur digitalisering och olika tjänster kunde underlätta B2B och B2C samarbete.

Företagare som presenterar sina tjänster:

Landsomfattande koordinationsprojektet inom närmat, Utvecklandet av värdekedjan inom närmat-projektet och jord- och skogsbruksministeriet arrangerar evenemanget.

Broschyr (pdf)

Dagens program (på finska, pdf)

 

Elintarvikealan digipalvelut ja toimitusketjut MiniHackathon Helsingissä

Tule tutustumaan erilaisiin tiedonvälitys- ja logistiikkapalveluihin!

Digitalisaatio mahdollistaa ja haastaa elintarvikealan toimijoita ottamaan käyttöön uusia tai aiemmasta poikkeavia toimintatapoja ja viestinnän välineitä. Ruokaketjun toimijoiden välinen tiedonkulku on vahvasti sidoksissa erilaisiin sähköisiin järjestelmiin. Uusia digipalveluja syntyy koko ajan ja vanhoja kehitetään siten, että ne palvelisivat mahdollisimman hyvin käyttäjiä ja olisivat helppokäyttöisiä. Esimerkiksi tuotteiden jäljitettävyys alkuperän ja toimitusketjun osalta on tietoa, joka kiinnostaa kaikkia ketjun toimijoita ihan kuluttajaan saakka.

Milloin, missä ja kenelle?

MiniHackathon järjestetään Helsingin Messukeskuksessa pe 7.4.2017 klo 13.00 – 15.30. Tilaisuus järjestetään Kokoustamon puolella 2. kerros, kokoustilat 204-205. Sisäänkäynti Holiday Inn Helsinki – Messukeskuksen kautta. Tilaisuus on maksuton. Tapahtuma järjestetään samaan aikaan Lähiruoka & Luomu-messujen kanssa.

Tilaisuus on tarkoitettu erityisesti elintarvikealan yrityksille, alan kehittäjille ja erilaisten palveluiden tuottajille. Ilmoittaudu osallistujaksi 3.4. mennessä http://ty.fi/minihackathon

Päivän sisältö

Iltapäivän aikana on mahdollisuus tutustua olemassa oleviin sähköisiin palveluihin ja löytää ideoita, miten digitalisaatio ja eri palvelut voisivat helpottaa b-to-b ja b-to-c yhteistyötä. Lisäksi kuullaan syksyllä tehdyn yrittäjäkyselyn tuloksia liittyen lähiruoka-alan kannattavuuteen, investointi- ja kehittämissuunnitelmiin sekä kilpailukykytekijöihin. Päivän ohjelma (pdf)

Palveluitaan ja toimintaansa esittelee lyhyissä puheenvuoroissa seuraavat toimijat, minkä jälkeen on aikaa verkostoitumiselle ja keskusteluille.

Lisäksi esittelyssä pienkokeilujen rahoittamiseen ja kokeilutiedon välittämiseen ”Kokeilun Paikka” -digialusta https://www.kokeilunpaikka.fi/fi/info/

Tarkempaa tietoa toimijoista (pdf)

Tilaisuuden järjestävät valtakunnallinen Lähiruoan koordinaatiohanke, Paikallisruoan arvoketjua kehittämässä -hanke ja maa- ja metsätalousministeriö.

Tiedote: Digitalisaatio kehittää ja avaa ruokaketjua (pdf)

Tapahtuman esite (pdf)

Lisätietoja: Päivi Töyli, paivi.toyli@utu.fi, 040 189 1929

 

Knowing the producer is important to consumers buying local food

The popularity of local food is extending from a fad into something much more permanent. Consumers want to know where their food comes from and who produces it. They place a high value on personal contact with local producers and are willing to pay a fair price for locally grown food items.

In this phenomenon, consumers who favour local food emphasise interaction, trust, and community spirit. These views emerged in a study conducted as part of the project LähiSos (short for ‘Lyhyet läheiset ketjut – lähiruoka ja sosiaalinen pääoma’, meaning ‘short local chains – local food and social capital’), which examined whether the popularity of local food stems from the properties of the product itself or is rooted in other factors instead. The study was carried out through online discussions arranged with the companies and their customers.

– For local-food companies and networks, the factors brought up by the customers who buy local food constitute the kind of social capital that is difficult for larger companies to amass. To boost their business, local-food companies should nurture these aspects of their operations, says Leena Erälinna, manager of the LähiSos project.

Over the past few years, the marketing channels for local food have moved online, and communications now take place mainly via social media. More than a hundred REKO networks operate in Finland, with more eggs now sold through the aid of Facebook than any single provider can produce.

– Advances in digitalisation offer small companies an excellent opportunity to interact with their customers more easily. And the opposite is true also: customers can find producers – and also each other, says Erälinna.

Interaction with the producer increases consumer trust

Local food brings together consumers with similar priorities in a natural way. Social-media networks give rise to local-food communities, in which people share tips, information, and recipes. Through these networks, consumers can find more information on the products than shops can offer.

– For small companies, a social-media presence is a must because of the visibility it affords, and consumers assign great value to personal contact with the producer. Such direct interaction increases consumer trust, explains Erälinna.

Contact with the producer also gives consumers a more in-depth picture of the food’s origins and its production methods. According to Erälinna, there is no doubting that consumers appreciate trust and transparency in production and are also willing to pay more for foods produced in line with these principles.

At the same time, various forms of sharing-based economy, such as community-supported agriculture, are opening new avenues for producers, who can now use different models to offer their services and expertise to busy consumers who want to invest in ecological and healthy choices. Erälinna says that a sharing economy also contributes to greater appreciation for food and its production.

www.lähiruokakoukuttaa.fi

A new online publication offers handy tips to local-food entrepreneurs

The goal for the study was to examine the significance of social capital and sustainability, the phenomenon itself, and the ways it can be utilised in the interaction between local-food companies and their customers. The findings have now been compiled in an online publication that offers tips and information to producers, available in Finnish via www.lähiruokakoukuttaa.fi.

– The online brochure is intended mainly for local-food producers and those who are just starting out, along with local-food networks. The publication introduces the central elements of social capital that play a major role in the success of local-food companies. It also provides information on the new business and funding opportunities offered by the sharing economy, explains Erälinna.

Co-ordinated by the University of Turku, the national LähiSos project is being carried out in collaboration with Häme University of Applied Sciences and Jyväskylä University of Applied Sciences in Kanta- and Päijät-Häme, Central Finland, Northern Savonia, Southwest Finland, and the capital region. The two-year project is funded by the Food Chain project of the Finnish Ministry of Agriculture and Forestry and the Central Union of Agricultural Producers and Forest Owners (MTK).

More information
Leena Erälinna, +358 40 684 7450, leena.eralinna@utu.fi

Närmat till yrkesköken genom samarbete mellan småproducenter och partiaffärer

Under de senaste åren har mycket arbete gjorts för att få lokal mat till yrkesköken. Under tillställningar arrangerade av Utvecklandet av värdekedjan inom lokalmat-projektet har representanter för Foodservice-partiaffärer, livsmedelsföretag och yrkeskök sökt metoder för att  utveckla samarbetet. Parterna bör känna varandras verksamhetsmetoder bättre än vad de gör i dag för att efterfrågan av närmat och de lokala företagens utbud kan mötas.

På våren ger projektet ut en webbversion av preciserade guiden Miten toimin Foodservice-tukkujen kanssa (Hur agera med Foodservice-partiaffärer), där det kommer att finnas exempel på god samarbetspraxis. Under våren anordnas nya infotillfällen också i Norra- och Västra-Finland.

Chef för verksamhetspunkten för Kespro partiaffär i Uleåborg Mikko Törmänen och försäljningschef Antti Meriläinen. Norra-Finlands Foodservice-infon arrangeras i Kuusamo, Uleåborg, Ylivieska och Rovaniemi.

Av Foodservice-partiaffärerna har t.ex. Kespro börjat satsa allt mera på att få närmat till sina urval. För ungefär ett år sedan lanserade Kespro ett Småproducent-koncept, där man kan ta in produkter från små företag till Kespros regionpartiaffärers urval och flexibelt planera samarbetspraxis.

Konceptchefen Jussi Vainio, som svarar för Kespros småproducenter och närmat, konstaterar att årets arbete har gett gott resultat. I urvalen har man fått med ett femtiotal nya småproducenter utöver de tidigare. Företagarna tar allt aktivare kontakt och bjuder ut sina produkter, och yrkesköken har också genom partiaffärerna börjat hitta de lokala produkterna. ”När kontakten är skapad undersöker vi i Kespro samarbetsmöjligheterna och kvalitetskriterierna med producenten och planerar de praktiska arrangemangen. Det räcker att företaget har nätkontakt och e-post för att klara av beställningar.”

Det här konstaterade Kuopion Kalatuote OY:s produktionschef Markku Ylihärsilä i praktiken då Kespro tog kontakt. Ylihärsilä hade från tidigare erfarenhet av partiaffärernas rigida beställningssystem, men nu var situationen en annan: ”Vi hade produkterna färdiga, fyllde i produktinformationskorten, Kespro öppnade numren dit och så var det klart, nu får vi beställningar därifrån.”

Även Kotileipomo Kaivonurmi från Varkaus har goda erfarenheter. ”Det är trevligt det där gänget på Kespro i Kuopio, samarbetet har varit flexibelt. Det gick smärtfritt att hitta lösningarna t. ex. till logistiken och tidigare system kunde utnyttjas”, konstaterar företagaren Rauni Kaivonurmi.

Foodservice-partiaffären, leverantören och kunden kan tillsammans söka lösningar gällande bl.a. förpackningsstorleken.

Många handlingsmetoder har blivit enklare, men produkterna säljer inte sig själva ens inom en partiaffär. Alla tre framhäver produktens kvalitet och smak samt livsmedelsföretagets aktivitet vid planerandet av samarbetspraxis, också efter det att samarbetet startat. Kaivonurmis samarbete med Kespro började på en närmatsmässa där hon marknadsförde sina bageriprodukter. Efter att ha smakat på rispiroger, gjorda på råg och gräddade i stengallerugn, ville Kespros representanter ha dem i sitt urval. Sedan samarbetet startat har Kaivonurmi deltagit i Kespros marknadsföringstillställningar och genom dem fått nya kunder samt etablerat kontakter till Joensuu och Jyväskylä partiaffärer. Det är också viktigt att regelbundet hålla kontakt med partiaffärerna och se till att produkterna räcker till och att det finns lättillgänglig aktuell information om dem

Text och bilder: Satu Massa, satu.massa (at) gmail.com


Inom Utvecklandet av värdekedjan inom lokal mat-projektet främjar man samarbetet mellan HoReCa-partihandeln, yrkesköken samt de lokala livsmedelsföretagen. På aktasmak.fi -platsen presenteras god praxis som förknippas med temat.

Projektet som förverkligas under åren 2015-2017 finansieras av jord- och skogsbruksministeriet.

#ruokaketju