Aktuellt
Studieresa till Helsingfors och Berlin
I början av året var livsmedelsförädlare, deltagare i projektet ”Landsbygd 2010”, på studiebesök till Helsingfors och Berlin. Första stoppet var hos Eat & Joy Maatilatori i Helsingfors. Dom har specialiserat sig på inhemska produkter och försäljningen har gått över förväntan. Butiken ligger i Glaspalatset i centrum och har snabbt blivit populär bland Helsingforsarna.
De åländska livsmedelsproducenterna presenterade sina produkter och nu hittar man flera åländska produkter i butiken.
Resan fortsatte till Berlin och Europas största livsmedelsmässa Grüne Woche (Gröna Veckan). Den besöks årligen av ca 600 000 personer och består av 26 hallar där det finns livsmedel i alla former från 100 olika länder i hela världen.
När man vandrade runt i de olika montrarna var det som att gå från land till land. Man serverade mat och dryck som var speciellt för respektive land och bjöd på lokal musik och ibland även underhållning.
Tyngdpunkten på mässan har övergått till att sälja sitt land/region som besöksmål och man lockade med sina speciella livsmedelsprodukter och maträtter.
På mässan kunde man även bekanta sig med husdjur och trädgårdsprodukter.
Vi besökte också KaDeWe i Berlin, som är Europas största varuhus och Berlins mest exklusiva varuhus. På sjunde våningen ligger livsmedelsavdelningen, gourmetens paradis, med Europas största utbud av matvaror. Vi hittade Kobe-kött där entrecote kostade 210 €/kg. Medan man handlar kan man äta en bit mat eller ta en fika i flera av de små restauranger som finns på livsmedelsavdelningen.
På alla våra studieresor där vi besökt turistföretagare – har alla framhållit vikten av att lyfta fram lokal mat och lokala livsmedelsprodukter för att locka turisterna.
Text: Lena Brenner
Landsbygdsutvecklare vid Ålands Landsbygdscentrum
Producenter och företagare på kurs i småskalig köttförädling
ÖsterbottenChark anordnade nyligen kurs i småskalig köttförädling. En entusiastisk grupp producenter samlades tre dagar i Kristinestad under ledning av svenske charkuteristen Sivert Rosenholm.
Närpesfödde Sivert Rosenholm från Sverige gästade Österbotten för att inspirera köttproducenter till hantverksmässig förädling av sina produkter. Både i teori och i praktik. Tillverkning av lufttorkade produkter, salami och bratwurst, enligt Siverts grundrecept, stod på programmet och som råvara användes kött av får och highland. Riktiga delikatesser!
Deltagarna visade stort intresse och äkta vilja att lära sig mer om köttförädling.
– Sivert är mycket skicklig och kunnig. Han ger oss praktiska råd om hela processen börjandes från det att djuret slaktas, säger en av dem.
 |
Sivert Rosenholm är flerfaldig pristagare för sina köttprodukter från Hällesjö Chark i Jämtland. – Salami är charkens Rolls Royce, tycker han. |
Besvärligt regelverk
Ett angeläget diskussionsämne under teoridelen var regelverket och kraven för utrymmen där livsmedelsförädling äger rum. Det finns tydliga skillnader mellan de europeiska länderna och Finland har kanske de största kraven av alla.
– Konstigt, tycker de elva deltagarna. I Finland pratas det vackert om förädling men i praktiken är myndigheternas krav och bestämmelser sådana att få kan satsa fullt ut. Investeringskostnaderna är oskäligt höga.
Rosenholm efterlyser mera kaxighet från Österbottniska producenter.
– Stå på er!
Efterfråga finns
Projektdragare Jonas Harald ser en ökad efterfråga på närproducerat livsmedel.
– Vår uppgift är att inspirera och hjälpa producenter som är intresserade av egen förädling. Nätverket mellan köttproducenterna är viktigt till exempel när man ska upplysa konsumenterna om var produkter finns att köpas.Det pågående charkprojektet riktar sig mycket till dem som har fårfarm, highlandsdjur eller är producenter av ekokött.
– Grupper som är värda extra uppmärksamhet, tycker jag. Det finns ett hundratal av dem i Österbotten och de har ofta fått söka sina egna vägar för att utveckla sin verksamhet.
Enligt egna recept
Sivert Rosenholm ger smakprov på salami och förklarar att en bra salami ska vara rätt torkad, ha rätt konsistens, en given arom och innehålla mycket smak. Och så ska den ätas rumsvarm.
– Alla kan utveckla sitt eget recept, säger han. Som saluförs under eget gårdsnamn.
Sune West från Esse Highland är köttproducent och vill lära sig mer om salamitillverkning.
– Den ska gå att sälja i Österbotten – och är fullt möjlig att tillverka för en vanlig karl, ler han.
– Jag är imponerad över den här kursens deltagare. Har sällan sett en så engagerad och intresserad grupp, avslutar Rosenholm.
Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
Foto: Lisbeth Bäck och Jonas Harald |
Livsmedelsföretagande
Styrkan hos de småskaliga livsmedelsföretagen och deras produkter är att det är fråga om unika och högklassiga produkter som produceras lokalt. Produkterna och produktionen väcker ofta positiva associationer, som att produkterna är färska och producerade nära konsumenten. Man kan säga att produkten har ett ansikte. Ofta kan ett småföretag också stå till tjänst med flexibel kundbetjäning, både för yrkesmässiga uppköpare och privatkunder.
Största delen av Finlands livsmedelsföretag är småföretag, man beräknar att det finns ca 2 800 sådana företag. Företagen som finns på olika håll i Finland representerar olika branscher. De vanligaste branscherna inom den småföretagsbaserade livsmedelsproduktionen är bageriverksamhet, förädling av grönsaker, bär och frukt samt köttförädling. Småföretagen spelar en viktig roll när det gäller att bevara och utveckla den finländska matkulturen. Man kan säga att de fungerar som ett slags genbank för den finländska matkulturen.
Det projekt för småföretagare i livsmedelsbranschen som Temagruppen Mat-Finland i Landsbygdspolitikens samarbetsgrupp år 2006 utformade har kärnbudskapet Äkta smak. Aktörerna inom den småföretagsbaserade livsmedelsproduktionen (t.ex. företag, andra organisationer och projekt) kan använda budskapet fritt. Kärnbudskapet är ändå inget produktmärke. Om kärnbudskapet används på förpackningar ska man försäkra sig om att märkningen uppfyller bestämmelserna om märkning av förpackningar. På webbplatsen för företagsamhet inom livsmedelsbranschen hittar du olika alternativ för hur kärnbudskapet Äkta smak ska användas och om hur budskapet presenteras på finska, svenska och samiska.
[Aitoja makuja -ydinviesti] |