Augusti 2014

Alternativa sätt att köpa direkt från producenten
Du vill köpa direkt från producenten, men du vill inte åka runt till varje producent var för sig. Hur kan man lösa denna situation? Det finns alternativa köpkanaler och av dem presenteras här REKO-modellen, matkretsar och matandelslag. Läs mer

Vi gläds åt säsongens inhemska grönsaker!
Utbudet av inhemska grönsaker är särskilt stort i augusti-september. På butiks- och torghyllor samt i den egna trädgården finns det sommarmorötter, sallad, zucchini, rödmogna tomater, många slags örter, bär och mycket annat. Dessutom är största delen av grönsakerna som godast nu. Läs mer

Motiveringar till att ansvarsfullt välja närmat
I den nyligen publicerade Argumentbanken har man samlat alla de viktigaste delområdena inom närmatens ekologiska hållbarhet. Argumenten ger konsumenterna motiveringar till att göra ett ansvarsfullt val och välja närmat, samt ger producenterna vägledning i att berätta om ämnet. Läs mer

Landsbygdens häftigaste butiksbil för smakerna närmare
Är det här en alldeles riktig Butiksbil? I början av sommaren frågan har hörts från läpparna på många intresserade när de har stigit in i Landsbygdens häftigaste Butiksbil. Läs mer

Kommande evenemang

Lähiruoka on bisnes! (Närmat är en business!)-seminarium arrangeras 9.10 kl. 10-14.30 i Tammerfors. Seminariet som arrangeras i samarbete med projekten Äkta smaker II och Parasta Pöytään Pirkanmaalta. Läs mer (på finska)

Äkta smaker-turné i landsorten

Under detta år presenterar Aitojamakuja.fi sig på olika platser i Finland i samband med den s.k. Äkta smaker-turnén. Målet är att under turnén öka webbplatsens synlighet på olika områden i Finland och samtidigt få feedback på webbplatsen både från användarna och företagen som finns med på den.

Nästa turnéstopp är:

• Elonkorjuujuhla i Kuopio 29.-30.8. Samtidigt arrangeras en ny SATOA matkulturfestival www.satoa.fi
• Lähiruokamessut i Elimäki 13.-14.9. www.lahiruoka.fi
• Slow Food Festivalen i Fiskars Bruk 4.-5.10. slowfoodvastnyland.org

Nyheter från andra håll

• Undersökning i projektet ”Ekonomiska effekter av närproducerad mat och främjande av användningen av närproducerad mat i professionella kök på den offentliga sektorn”: Publikation
• Projektet FOREFOOD: Lähiruokayrittäjän työkirja www.mtt.fi/lahiruokatyokirja
• Finska naturens dag 30.8., evenemang på ekogårdar luomuailmanmuuta.fi
• Aktuell information om ekofrågor finns på www.luomu.fi-webbplatsen

---

Aitojamakuja.fi eller aktasmak.fi-webbplatsen drivs av det riksomfattande Äkta smaker II-projektet (2012-2014), som främjar småföretagares synlighet och sökbarhet samt ökar kännedomen om småskalig produktion av livsmedel. Projektet genomförs inom Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och det finansieras av Tavastlands ELY-central som ett riksomfattande projekt.
www.facebook.com/aitojamakuja.fi
www.aitojamakuja.fi/blogi

Mer info:     Brahea Centrum vid Åbo Universitet
Päivi Töyli, projektledare, tfn. 040 189 1929, paivi.toyli[at]utu.fi
Johanna Mattila, koordinator, tfn. 040 565 8121, johanna.mattila[at]utu.fi

Du vill köpa direkt från producenten, men du vill inte åka runt till varje producent var för sig. Hur kan man lösa denna situation? Det finns alternativa köpkanaler och av dem presenteras här REKO-modellen, matkretsar och matandelslag.

REKO-modellen

REKO är en modell för handel mellan en grupp producenter och en grupp konsumenter, där man upprättar ett skriftligt köpeavtal mellan producenten och konsumenten för en viss tidsperiod, t.ex. två månader. Producenten levererar de beställda produkterna till en bestämd plats där de kan hämtas på en bestämd tidpunkt, till exempel mellan kl 18 och 19, en gång i veckan. REKO-modellen är kostnadseffektiv och sparar tid för båda parter.

REKO passar dig som till exempel vill köpa färsk, ren och bra mat förmånligt, vill få reda på matens ursprung eller kanske vill gynna lokala ekoprodukter. Med REKO får du färskare mat, du betalar inte för onödig reklam, förpackningar eller transporter och du stödjer ditt närsamhälle. Samtidigt får du en möjlighet att träffa den som producerar din mat, träffa likasinnade och dela gemensamma upplevelser eller exempelvis recept. Att köpa färska säsongsprodukter för också med sig miljöfördelar och du kan stöta på sorter som nödvändigtvis inte finns i vanliga butiker.

Mer information
www.foodia.fi/fi/foodia
www.parastapoytaan.fi/blogi

Matkretsar

I matkretsar beställer en grupp konsumenter tillsammans en större mängd när- och ekoprodukter direkt från lokala producenter. De gemensamma beställningarna görs via en beställningslista en gång i månaden och levereras till matkretsens utdelningsställe på en förbestämd dag då matkretsens medlem hämtar sina beställda produkter. Matkretsarna drivs i allmänhet av frivilliga krafter. Större matkretsar är oftast föreningar, vilket gör att man kan samla in en liten medlemsavgift av medlemmarna för att täcka omkostnaderna.

Fördelar med matkretsen är bl.a. tillgång till färsk och säker när- och ekomat, enkla beställningar, förmånligt pris, högklassiga produkter samt spårbarhet direkt till producenten utan mellanhänder. Typiska produkter som du kan beställa genom matkretsen är till exempel spannmålsprodukter, grönsaker och kryddor. Genom vissa matkretsar kan man även beställa ekokött, ägg, honung eller mjölkprodukter eller exempelvis tvättmedel, utländska ekoprodukter samt rättvis handel-produkter.

Mer information
www.ruokapiiri.fi
www.luomuliitto.fi/luomutuotteet/ruokapiirit/
www.kehu.fi/fi/sisalto/tekstit/tuote_palvelu/ruokapiiri_tietopaketti_esite.pdf
Jenni Saarinen/Laurea yrkeshögskola, lärdomsprovets processbeskrivning om start av matkretsverksamhet (på finska): http://publications.theseus.fi/bitstream/handle/10024/65678/Saarinen_Jenni.pdf?sequence=1
www.japary.fi/lahiruokaa/

Matandelslag

Ett matandelslag eller andelsjordbruk (Community Supported Agriculture, CSA) är en gemenskap som bildas av jordbrukaren och konsumenterna. I andelslaget säljer jordbrukaren inte sin producerade mat till en partihandel och därifrån vidare till butikskedjan, utan direkt till konsumenterna. Skillnaden jämfört med en matkrets är att jordbrukaren säljer olika slags matandelar som betalas i förväg, oftast i början av våren. De bildar gårdens årliga budget. Mot sin andel får medlemmarna delar av jordbrukarens skörd så långt den räcker.

Modellen har sina risker: om skörden är dålig blir innehållet i skördekorgen litet. Fördelar med andelsjordbruk är att man som medlem av matandelslaget har möjlighet att påverka vad som växer på åkern och även delta i odlandet genom talkoarbete och exempelvis ordnande av skördefester. Dessutom vet de som är delägare i matandelslaget exakt varifrån maten kommer och hur den är odlad, eftersom de även själva kan delta i odlandet. Maten är ren, närproducerad direkt från åkern till det egna köket. Andelslaget kan själv gemensamt och i samråd minimera antalet naturbelastande odlingsmetoder, transporter, förpackningar och mellanhänder, vilket gör att odlingen oftast är mycket naturenlig.

Mer information
Andelsjordbruksplatser på olika håll i Finland ruokaosuuskunta.fi/csa-suomi
syotavakaupunki.fi/tag/suomen-ruokaosuuskunnat/

Direktförsäljningsguide för producenter är på gång

Direktförsäljningens popularitet ökar ständigt inom olika målgrupper (konsumenter, detaljhandel, matkretsar, restauranger o.s.v.). Med riksomfattande utvecklingsarbete kan man hjälpa företagare och olika målgrupper att mötas på ett bättre sätt. Äkta smak har därför av alla krafter arbetat för småföretagens direktförsäljning och vidareförädling genom att öka dialogen mellan företagarna, kunderna och livsmedelslagstiftningen. Ett konkret exempel på det här är den snart färdigställda direktförsäljningsguiden som ökar företagarnas kompetens i att starta en högklassig direktförsäljning, samt vägleder dem att komma igång med verksamheten. Det finns en framtid i direktförsäljning, om vi bara kommer underfund med det på rätt sätt.

Text: Pauliina Hakanen och Johanna Mattila

 

Det riksomfattande Äkta smaker II-projektet samt Parasta Pöytään Pirkanmaalta-projektet bjuder in dig till att lyssna på vilket slags landskaps- och riksomfattande utvecklingsarbete som man har gjort för att göra närmaten mer välkänd och få fram lokal mat till konsumenter, professionella kök och butiker. I anförandena går man på djupet med närmatsbusinessens framtidsvyer både från företagarens och utvecklarens perspektiv, samt presenterar tillvägagångssätt och verktyg för att förbättra närmatssektorns konkurrenskraft.

Se ett mer detaljerat program och presentationer av talarna här: Lahiruoka-on-bisnes-09102014.
Lähiruoka on bisnes! (Närmat är en business!)-seminariet arrangeras i samband med NordicFood 2014-mässan i Tammerfors Mäss- och Idrottscenter, www.nordicfoodexpo.fi.

Närmatsseminariet är kostnadsfritt, men kräver en förhandsanmälan före 1.10. Länk till anmälan finns i slutet av programmet.

Äkta smak har gjort en guide för småskalig livsmedelsförädling och direktförsäljning tillsammas med MTK och SLC. Den riksomfattande infodagen hölls den 16 september i Esbo, Laurea yrkeshögskolan.

Infodagens program och anmälningsanvisningar Direktforsaljning_program_16092014

Utbudet av inhemska grönsaker är särskilt stort i augusti-september. På butiks- och torghyllor samt i den egna trädgården finns det sommarmorötter, sallad, zucchini, rödmogna tomater, många slags örter, bär och mycket annat. Dessutom är största delen av grönsakerna som godast nu.

Populariteten för säsongsbetonad mat talar nog om intresset för mat och viljan att gynna högklassig, närproducerad mat. Som en närmatsbutik formulerar det: säsongsmat har hjärta.

Att följa hjärtat leder ofta även till klimatåtgärder. Att äta enligt årstidsväxlingarna är även vettigt med tanke på minskning av klimatutsläpp. När man gynnar säsongsmat fäster man mer uppmärksamhet än vanligt på grönsaker, som är mer miljövänliga än animaliska produkter.

Sanningen om tomaternas klimatpåverkan

Säsongsmat betyder även det att man undviker energiintensiv matproduktion, till exempel växthusprodukter på vintern. Många finska växthus har visserligen redan övergått till att använda förnyelsebar energi och har på olika sätt lyckats att minska sin energiförbrukning, till exempel med hjälp av led-belysning. Då är exempelvis klimatpåverkan av inhemska tomater på samma nivå som de som importeras från södern (se MTT:s meddelande).

Många förfasar sig framför frukt- och gröntavdelningens hyllor över kinesiska äpplen, chilenska vindruvor och kenyanska ärtor. Om frukt och grönsaker importeras till Finland med båt är klimatutsläppen inte nödvändigtvis särskilt stora trots de långa avstånden. Det kan dock finnas andra problem med produktionen utomlands, till exempel riklig vattenförbrukning och användning av bekämpningsmedel eller orättvis behandling av arbetarna.

Makaronilådan tar paus, fram med en grönsakscocktail

Lägg alltså inhemska, läckra grönsaker på tallriken i stället för den vanliga makaronilådan! På hösten kockar man olika sallader, fylld zucchini, kållåda och bärpajer. På vintern kan man pröva på vad man kan trolla fram av rotfrukter samt odla groddar. Under våren kämpar vi ett tag så får vi sedan njuta av sparris och rabarber och så småningom av sommarens håvor: färskpotatis, grönsaker, jordgubbar med mera.

I Matinformations säsongskalender kan man kontrollera vad som lönar sig att gynna under olika tider.

Finlands miljöcentral och Ruokakesko arrangerar kampanjdagen Kauden kasvikset (Säsongens grönsaker) 15.8 i Egentliga Finland. Under kampanjdagen arrangeras det evenemang i K-supermarketar.

Text:
Kaarina Toivonen
Kestävä ja ilmastoystävällinen aluetason elintarvikeketju -hanke (KESTI)
Suomen ympäristökeskus

Bild: Olli-Pekka Pietiläinen

I den nyligen publicerade Argumentbanken har man samlat alla de viktigaste delområdena inom närmatens ekologiska hållbarhet. Argumenten ger konsumenterna motiveringar till att göra ett ansvarsfullt val och välja närmat, samt ger producenterna vägledning i att berätta om ämnet.

Närmat och ekologisk hållbarhet

Ekologiskt hållbar närmat stöder nationella kostrekommendationer när det gäller hälsa och miljö. Den främjar hållbar användning av lokala naturtillgångar, naturens mångsidighet och tillgodogörande av lokala ekosystemtjänster. Ekologiskt hållbar produktion och förädling orsakar så lite klimat-, övergödnings- och kemikaliepåverkan som möjligt.

Dessa saker framgår av den nyligen publicerade Argumentbanken, där man har samlat alla de viktigaste delområdena inom närmatens ekologiska hållbarhet. Argumentbanken gjordes som en del av projektet Utredning av de ekologiska effekterna av närproducerad mat som finansieras av jord- och skogsbruksministeriets Närmatsprogram.

Nytta för konsumenter och producenter

Både konsumenter och producenter kan dra nytta av Argumentbanken som finns på nätet. I guiden har man samlat ihop argument för varje delområde inom ekologisk hållbarhet, som ger konsumenterna motiveringar till att göra ett ansvarsfullt val och välja närmat. Argumenten underlättar vardagliga matval genom att berätta hur närprodukter stöder ekologisk hållbarhet och vilka faktorer det lönar sig att fästa uppmärksamhet på när man bedömer det ekologiska.

Närmatsproducenter kan dra nytta av Argumentbanken genom att förbättra gamla och utveckla nya ekologiska hållbarhetsfaktorer i sin produktion. Producenterna kan berätta om dessa för konsumenterna i produktbeskrivningarna, såsom hur stor andel av den totala energin består av förnyelsebar energi i produktionen.

Man samlade in uppgifter till utredningsprojektet från fjorton finländska närmatskedjor, där det ingick primärproduktions-, förädlings-, packnings- och transportföretag samt butiker, ett professionellt kök eller en närmatskrets.

Utredningsprojektet av de ekologiska effekterna av närproducerad mat genomfördes i samarbete med Åbo universitets Brahea-center, Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT samt Jyväskyläs och Tavastlands yrkeshögskolor under tiden 1.1.2013–30.6.2014.

Argumentbanken som är tillgänglig för alla finns på adressen: www.utu.fi/fi/yksikot/braheadevelopment/palvelut/osaamisalueet/elintarvikeala/Sivut/lahiruoan-ekologia.aspx

En mer omfattande utredning av projektet publiceras på nätet som en MTT-rapport i augusti 2014.

Text och mer information:

Leena Erälinna, Brahea Centrum vid Åbo Universitet
p. 040 684 7450, förnamn.efternamn@utu.fi

Bilder: Sari Mäkinen-Hankamäki