Infotillfällena angående direktförsäljning intresserar, kom med!

Direktförsäljningsanvisningarna har väckt intresse i olika delar av Finland. Livliga diskusssioner har ägt rum under sammankomsterna och tillsammans har man sökt lösningar till uppkomna problem.

www.aktasmak.fi/direktforsaljning -platsen finns tre stycken anvisningar beroende på verksamhetens placering i övervakningstrappan. Anvisningarna har fördelats enligt verksamhetens kvalitet i direktförsäljning av primärproduktionsprodukter, i direktförsäljning av livsmedel samt i småskalig tillverkning och försäljning av livsmedel. I dessa behandlas bl.a. egenkontroll, transport, tillstånd, strukturella och funktionella krav på försäljning och tillverkning. På webbplatsen finns många linkar och modeller, som hjälper företagaren att komma vidare.

I synnerhet har webbplatsens ”vanliga frågor”-spalt varit populär. Samma typ av frågor gör företagarna fundersamma i olika delar av Finland, varför det är viktigt att plocka fram och ge svar på dessa frågor, speciellt också för att göra kontrollen likvärdig. Företagarna kan sända sina egna frågor via ”fråga oss”-linken, och vi söker svaren i samarbete med Evira. I alla frågor betjänas företagen även av äkta smaker distriktsmedlemmar och den egna kommunens livsmedelsövervakningsmyndigheter.

Drygt 100 företagare har deltagit i evenemang som hittills arrangerats. Förutom företagare har även rådgivare inom livsmedelsbranschen och professionella övervakare deltagit i sammankomsterna. Diskussionskontakten mellan olika aktörer har också varit ytterst viktig. Företagarna har genast kunnat ställa frågor till övervakaren i sitt eget distrikt om det som de grubblat över, och samtidigt har övervakarens uppfattning utvidgats om de praktiska problem som en företagare hamnar inför i sin egen verksamhet. Alla frågor har dock inte alltid kunnat besvaras genast och de har då förts vidare till Evira, varifrån man snabbt har fått svaren. Frågorna med svar publiceras på www.aktasmak.fi/direktforsaljning aktuellt-spalten.

Landskapsmässiga evenemang arrangeras i samarbete med respektive distrikts äkta smaker distriktsmedlem och MTK/SLC-förbund. Kontrollera i listan nedan, var och när infodagar hålls.

KoneAgria (Pihvikarjaliiton järjestämä seminaari), Jyväskylä 8.10.
Norra Savolax 8.10.
Lähiruoka on bisnes! -seminariet, Tampere 9.10.
Liminka 15.10.
Rovaniemi 22.10. klockan 12-15
Hollola 29.10.
Åbo 11.11.
Luumäki 12.11. klockan 12
Mikkeli & Pieksämäki 13.11.
Iisalmi 13.11. klo 10-14 Olvi-halli
Savonlinna & Juva 14.11.
Kuopio 24.11. klo 10-14 Maaseutuhotelli Eevantalo
Tammerfors, Ahlman 27.11.
Hyvinge, Knehtilän tila 3.12. Hyvinge0312
Lojo, Koivulan kartano 4.12. Lojo0412
Juuka 8.12. Suoramyyntiohjeistuksen_info_8 12 2014_Juuka
Kitee 9.12. Suoramyyntiohjeistuksen_info_9 12 2014_Kitee
Kajana 10.12.

I början av året ordnas direktförsäljnings infotillfällen i Satakunta, i Österbotten, i Mellersta Österbotten och i Sydösterbotten. I början av januari uppdateras programmen.
Följ annonser i www.äktasmak.fi och www.facebook.com/aitojamakuja.fi

 

Ekologisk mat utan mellanhänder

Via Turun yliopistos ekocirkel hittar de lokala producenternas mat vägen direkt till cirkelns medlemmars tallrikar. En viktig sak att vara med är för många produkternas billigare pris.

Luomupiiri_SannaAhvenharju
Även Sanna Ahvenharjus son Veikko Veivo kommer ofta under utdelningsdagarna för att hjälpa medlemmarna i cirkeln.

Den månatliga produktdistributionsdagen för Turun yliopistos ekocirkel är full av bestyr. Borden är fyllda med bröd, ägg, rotfrukter och mjöl. På platsen vimlar det av ekocirkelns styrelsemedlemmar samt föreningens vanliga medlemmar. Föreningsmedlemmarna är också alla förpliktade att en gång om året delta i distributionstillfället.

– Att ordna logistiken för produkterna är ett enormt arbete. Senaste vår var vi bara 6-7 aktiva styrelsemedlemmar, men nu fick vi antalet ökat till tretton. Med det antalet rullar jobbet, och arbetet är inte för betungande för någon, säger ekocirkelns gamyl Sanna Ahvenharju, som ansvarar för distributionen.

Cirkelns verksamhetsprincip är att allt baserar sig på talkoarbete. Då ingen drar egen ekonomisk vinst, betalar cirkelns medlemmar för produkterna bara det pris, som går direkt till producenten. Beställningarna görs via nätet en gång per månad, och produkterna levereras till platsen enligt beställningarna. Största delen av produkterna kommer från Egentliga-Finland, men det finns också en del utländska produkter med.

Det är lätt när man lär sig

Luomupiiri_MariaAnttila
Maria Anttila köper en stor del av de torrprodukter hon använder via ekocirkeln. Från affären köper hon främst grönsaker.

Maria Anttila, som har kommit till universitetet för att hämta sin produktbeställning har varit medlem i ekocirkeln redan i fem år. Den viktigaste orsaken till att hon är med är att det är så lätt att få ekologiska produkter via cirkeln.

– På det här sättet kan man få ekologiska produkter verkligen förmånligt, behändigt och mångsidigt, berömmer Anttila.

Hon köper via cirkeln alla ägg och allt mjöl. Därtill beställer hon via cirkeln uppskattningsvis hälften av vissa torrprodukter, såsom bönor och pasta. Grönsaker och rotfrukter finns till erbjudande beroende på vilken säsong det råkar vara, så vad dem gäller måste uppköpen mest kompletteras i affärer.

Till en början krävde beställning via cirkeln övning av Anttila. Det fanns en så stor mängd av produkter till erbjudande, att hon ville prova på allting, men det var svårt att bedöma, hur mycket man skulle konsumera under en månad. Nu sköter hon dock beställningarna redan med rutin.

Anttila är studerande, men ämnar stanna kvar i cirkelns verksamhet ännu efter det att hon blivit färdig. Ungefär 40 procent av medlemmarna är faktiskt andra än studerande.

– Ekoprodukter får man idag också annanstans ifrån, till exempel marketarna har redan ett gott urval . Men jämfört med affärernas priser är det förmånligare här, funderar Anttila.

Direkt till matbordet

Enligt Sanna Ahvenharju har ekocirkeln under sin 16-åriga existens minskat i samma takt som ekoprodukternas åtkomst blivit bättre. För tillfället finns det 160 medlemmar, då det som bäst har funnits cirka 280.

Å andra sidan har det blivit allt viktigare för konsumenterna att veta, varifrån maten kommer, och få den på bordet så direkt som möjligt. Enligt Ahvenharju uppskattar en del av medlemmarna i cirkeln också det, att ekocirkeln erbjuder ett alternativ till de stora affärskedjorna.

– Jag gillar också, att jag känner människan, som har odlat min mat. Det är på något sätt äkta. Jag själv och många andra av styrelsemedlemmarna har en orsak varför vi är med och det är det, att vi upplever att ärendet är viktigt. Vi vill, att producenterna får sålt så mycket som möjligt av sina egna produkter.

www.luomupiiri.fi

Text och bilder: Jaana Tapio

 

Skörd av enkät om närmat

Under år 2014 förverkligade Närmatprogrammet och aktasmak.fi-platsen en gemensam enkät om närmat runt om i Finland. I frågorna fäste man uppmärksamhet bl.a. vid vad närmat är och var man önskar köpa den.

Svaren till enkäten insamlades på Närmat & Eko -mässan i Helsingfors Mässcentrum 11.-13.4., på OKRA-jordbruksutställningen i Oripää 2.-5.7., på Delikatessernas Finland-evenemang på Helsingfors Järnvägstorg 21.-23.8., på Skördefest-händelsen i Kuop io 29.-30.8. samt under Slow Food Festivalen i Fiskars 4.-5.10. Vi fick sammanlagt 1151 svar. Ett så rikligt antal med svar kommer att fungerar som riktgivande resultat, även om alla inte svarade på alla punkter och trots att på vissa ställen hade flera svarsalternativ valts.

herkkujensuomi fiskars

Det finns fortfarande mycket att förbättra vad gäller kännedomen om aktasmak.fi-platsen. I medeltal 75 % av de som svarat har inte besökt aktasmak.fi-platsen. I Fiskars och Kuopio var platsen minst känd. En tredjedel av svararna vill hitta information om var försäljningspunkterna med när- och ekologisk mat finns samt om företagens produkturval på aktasmak.fi-platsen. 44 % av de som svarat på OKRA ville ha information om företagets produkturval, vilket är mera än vid de övriga evenemangen. En fjärdedel av svararna ville hitta företagets plats på kartan. Cirka var tionde av svararna ville ha information också om matresor.

Enligt svararna är närmat den mat som producerats i det egna landskapet och av det egna landskapets råvaror. Så här tänker största delen av svararna eller i medeltal cirka 45 %. På OKRA och Delikatessernas Finland var nästan hälften av denna åsikt. På Närmat & Eko-mässan, på OKRA och i Kuopio svarade en tredjedel också, att närmat var inhemsk mat, vars råvaror kunde komma någon annanstans ifrån. På frågan vad närmat är, fick mat som baserar sig på den egna regionens mattraditioner understöd såväl i Kuopio som i Fiskars. Man bör komma ihåg, att t.ex. inhemsk mat och mat tillredd av det egna landskapets råvaror kan i svaren ha samma betydelse.

Med undantag av Fiskars skulle man på alla enkätorter vilja inhandla närmat från en market eller en närbutik som ligger nära hemmet. Dessa svar framträdde tydligast framför allt under evenemang arrangerade i Helsingfors och på OKRA. I Fiskars svarade 27 % att de helst skulle köpa direkt från en gård, närbutikerna kom som tvåa och marketarna först på tredje plats. I svaren som getts på OKRA kom ”direkt från gården” som tvåa efter marketarna, därefter närbutikerna och närmatbutikerna. I Kuopio skulle 22 % av svararna vilja köpa direkt från gården. Matcirklarna var något mer populära än nätbutikerna, men ändå fanns här svar ungefär 5 % i båda riktningarna. De, som hade angett marketar eller en närbutik som inköpsställe, hade också svar i punkterna direkt från gården och närmatbutiker, och av dessa speciellt den senare i huvudstadsregionen. Med detta som grund skulle man kunna dra slutsatsen att i en mera landsortsmässig omgivning är det mera naturligt att köpa från en gård, då däremot närmatbutiker funnits en längre tid i huvudstadsregionen och på så sätt har de blivit mera bekanta där.

Konsumenterna önskar bättre märkning av närmat i affärerna. Närmatsmärke i förpackningar efterlystes, men nästan lika många svar fick sk. hyllinformation som finns i hyllkanten. Även tilläggsinfo, t.ex. broschyrer i närheten av produkterna, önskades i någon mån. Att dra nytta av ny teknologi intresserade ännu nästan ingen, då bruket av QR-koden endast fick några enstaka omnämnanden. Det finns fortfarande en hel del utmaningar då det gäller att hitta närmat, eftersom över hälften svarade, att ”jag hittar, men jag måste veta var jag ska söka” och cirka var tredje, att ”jag hittar inte riktigt även om jag skulle vilja”.

 

Lamm direkt från betesmarken till bordet

Gårdens liv och nyhetsinfo om fårens tillvaro vill man bringa så nära kunderna som möjligt, så en egen webbplats spelar en viktig roll inom direktförsäljning.

oulujoen_karitsa1
Vallhundarna Mona och Ella omgivna av sin flock på gården Oulujoen Karitsa

Oulujoen Karitsa är en fårgård från Utajärvi, som säljer lammkött som direktförsäljning till konsumenterna. Fåruppfödaren Riikka Juntunen anser det viktigt att deras verksamhet är så genomskinlig som möjligt, så att kunderna vet vad de får. All verksamhet som syns utåt är väsentligt då det gäller direktförsäljning. Företaget har funnit sina kunder via nätet och webbplatsen.

– Alla använder förstås inte webbplatsen , så dagstidningsannonserna har också sin betydelse, men huvudsaken är nog internet. Där kan man bekanta sig med vår verksamhet till exempel via vår blogg, berättar Juntunen.

Den tilltagande populariteten av närmat syns på gården som ökat intresse. Därför upplever Juntunen det ökande antalet producenter i regionen som en positiv sak. Samarbetet mellan de olika gårdarna gagnar alla och man kan lösa samma problem, som alla möter i sitt arbete.

– Jag vet att det finns flera företagare på kommande i Uleåborgsregionen, men det finns nog tillräckligt med utrymme här. Allt eftersom människorna lär sig att laga mat av får, växer också konsumtionen . Samtidigt kan vi sköta slakttransporten gemensamt. Då behöver vi inte föra alla på samma gång, och vi behöver inte föra dem som är för små och inte heller föda upp lammen så de blir för stora, summerar Juntunen.

Från ingenjör till fåruppfödare

oulujoen_karitsa3

Juntunen är ursprungligen ingenjör till utbildningen. För ett par år sedan hyrde hon en liten del av åkrarna av sin morbror. Därutöver använder hon som betesmarker bland annat betesgång i skogsmark och olika naturvårdsområden. Hemkomsten till födelseorten och lusten att börja arbeta där fick henne att byta genre. Att lära sig nytt har inneburit en hel del, men Juntunen anser att ingenting är oöverkomligt.

– Vi diskuterade just med en annan fåruppfödare om hur många papperslappar man måste fylla i för att få försäljningstillstånd. Det är ingen omöjlig uppgift, bara man sammanställer papprena riktigt och sköter om, att kylkedjan inte bryts.

Hos Oulujoen Karitsa fungerar en mobil släpvagn som livsmedelslokal. Juntunen använder den enbart till att hämta köttet från slakteriet och till att transportera köttet till kunderna. Utan livsmedelslokal skulle kunderna vara tvungna att själva avhämta sitt kött, vilket åter igen skulle kräva mera personal av producenterna för att ta hand om försäljningen.

Viktigt att veta vad man köper

Juntunen berömmer samarbetet mellan gårdarna som uppbyggande. Företagarna delar med sig av tips, och ingen behöver lära sig allt från början. Det viktigaste i försäljningsarbetet är att hålla sig till överenskomna saker. Beroende på hur upptaget slakteriet är kan man inte alltid hålla hårt fast vid leveranstidpunkten för köttet, även om man strävar till det.

– Det vore viktigt för kunden att veta när köttet kommer. Det är viktigt att i förväg känna till tidpunkten för slakten och även köttets leveranstid. Det här kräver även att slakterierna håller sig till tidsschemat.

Företagaren strävar till att föra livet på gården och nyheter om hur fåren mår så nära kunderna som möjligt. Det är viktigt för Juntunen, att kunderna kan besöka bloggarna där de kan se bilder på fåren och läsa hur de mår. På det här sättet kan hon visa för köparna av köttet hur bra fåren har det.

oulujoen_karitsa2

Text: Saara Kärki
Bilder: Riikka Juntunen