December 2017

Bättre resultat genom samarbete – Livsmedelsbranschens årsseminarium i Helsingfors
Livsmedelsbranschens livskraft, internationalisering, cirkulär ekonomi  och upphandling står i centrum för årets Närmatsforum och Livsmedelsbranschens årsseminarium. Presentationer finns här. Läs mer

Ny statistik om Finlands livsmedelsföretag
Landsomfattande Koordineringsprojektet inom närmat sammanställde tillsammans med livsmedelsbranschens utvecklare i landskapen en Äkta Smak företagsstatistik  på landskapsnivå. Enligt den nya statistiken finns det i Finland ungefär 2860 förädlande livsmedelsföretag. Läs mer

Utredning över närmatsbranschens tävlingsverksamhet
Inom matbranschen ordnas varierande tävlingsverksamhet på såväl allmänt plan som lokal matproduktion och mer allmänt gällande närmat. Inom närmatsbranschen har det under senare år också uppkommit nya tävlingar. Läs mer

Närmatsmodellen foodhub som Nylands mat
På Nyland lanserades det på hösten 2017 ett konsument- och producentdrivet närmatsmodell foodhub under namnet Nylands mat. Syftet med närmatsmodellet är en långsiktigt partnerskap mellan producenter och konsumenter, huvudsakligen över en skördesäsong. Läs mer

Vardagens hjältar finns i yrkesköken
Gastronomins verkliga hjältar arbetar i skolköken och på andra storkök runt om i kommunerna anser Johan Andersson, projektledare för Offentlig Gastronomi i Jämtland. Läs mer

Kommande evenemang Aitojamakuja.fi tapahtumakalenteri

Följa andra landsomfattande koordineringsprojekt:

• Luomu http://proluomu.fi/
• Luonnontuotteet http://www.aitoluonto.fi/
• Matkailu http://ruralfinland.karelia.fi/
• Green Care http://www.gcfinland.fi/pa-svenska/
• Energiatehokkuus http://energiatehokkaasti.fi/

Beställ vårt nyhetsbrev

---

Aitojamakuja.fi eller äktasmak.fi-webbplatsen främjar småföretagares synlighet och sökbarhet samt ökar kännedomen om småskalig produktion av livsmedel.
www.facebook.com/aitojamakuja.fi
www.aitojamakuja.fi/blogi

Mer info:     Brahea Centrum vid Åbo Universitet
Päivi Töyli, projektledare, tfn. 040 189 1929, paivi.toyli[at]utu.fi

 

Inom matbranschen ordnas varierande tävlingsverksamhet på såväl allmänt plan som lokal matproduktion och mer allmänt gällande närmat. Inom närmatsbranschen har det under senare år också uppkommit nya tävlingar.

Koordineringsprojekt inom närmat vid Åbo Universitets Brahea Centrum genomförde inom närmat en utredning gällande tävlingsverksamhet inom närmatsbranschen. Utredningens syfte var att klargöra tävlingsverksamhet gällande närmatsbranschens produkter samt kriterier och bedömningsgrunder gällande dessa, samt hur man med hjälp av dem kunde öka uppskattningen av mat.

Utredningen koncentrerades på tävlingar som genomförs i Finland, men som stöd för analyseringen jämfördes även några utländska tävlingar inom branschen. Utredningen genomfördes av Invenire Market Intelligence Oy och marknadsundersökare Johanna Tanhuanpää presenterade utredningen och dess resultat under Närmatsforumet i Helsingfors 13.12.2017.

Närmatstävlingarna är ofta riktade antingen enligt produktgrupp eller distrikt. Också målen varierar från att vara produktutvecklings- och utbildningsmässiga till marknadsföringsmässiga eller en kombination av dessa. Genom tävlingar får närmatsbranschen synlighet, vilket också motiverar företagarna att delta. Förväntat marknadsföringstöd är ett välkommet tillägg samt å andra sidan får man genom tävlingarna neutral och allmänt erkänd bedömning om produktutvecklingen.

Tävlingarna ökar speciellt lokalmedias intresse för närmat och dess producenter. Till tävlingarna anknyts ofta sidoevenemang, som främjar tävlingens och deltagarnas synlighet. Enligt utredningen har deltagarens egen aktivitet stor betydelse för marknadsföringen.

– Många deltagare tänkte till exempel att segern automatisk garanterade synlighet och tänkte inte på sin egen roll som aktiv kommunikatör, konstaterade Johanna Tanhuanpää då hon berättade om resultaten.

Speciellt viktigt är företagarens målinriktade nyttjande av tävlingsdeltagande som en del av företagets och dess produkters marknadsföring. Målinriktad företagsverksamhet och lönande affärsverksamhet kräver fortsatt stimulering av åtgång. Tävlingsdeltagarnas huvudmålsättning är sällan seger men synlighet samt kunnande och framlyftande av branschen.

Enligt utredningen ansåg tävlingsdeltagarnarna också att det var en utmaning att tävlingen var så ny, liten eller att den var så dåligt känd. Nyttjandet av segern i en känd tävling skulle vara enklare och motiverande. Johanna Tanhuanpää frågar således: Finns det för många liknande små tävlingar? Framträder någon av dem tillräckligt?

Bekanta dig med utredninen (pdf, på finska)

 

Landsomfattande Koordineringsprojektet inom närmat sammanställde tillsammans med livsmedelsbranschens utvecklare i landskapen en Äkta Smak företagsstatistik  på landskapsnivå. Enligt den nya statistiken finns det i Finland ungefär 2860 förädlande livsmedelsföretag.

– Små livsmedelsföretag, som sysselsätter under 10 personer, har en viktig roll  inom livsmedelsbranschen. Till denna grupp hör cirka 2450 företag eller 85 % av alla företag. Då man jämför situationen på landskapsnivå med den landsomfattande situationen, är den proportionella andelen av dessa små företag i Egentliga och Päijänne-Tavastland, Mellersta Österbotten, Nyland och i Egentliga Finland mindre än på annat håll i Finland, berättar projektets ledare Päivi Töyli.

Enligt statistiken lokaliseras förädlande livsmedelsföretag klart i befolkningstäta orter, nämligen Birkaland, Norra-Österbotten, Satakunda, Nyland och Egentliga-Finland har över 200 företag var.

Förädlingsbranscherna varierar från landskap till landskap

Granskat enligt bransch verkar 29 % av företagen eller 835 företag inom bageribranschen. De därpå vanligaste branscherna är förädling av grönsaker samt bär och frukter (465), förädling av övriga livsmedel (442) samt slakt och köttförädling (435).

– I en del av landskapen tillhör över genomsnittet av företagen en speciell bransch, såsom slakt- och köttförädlingsföretagen i Lappland, bageribranschens företag i Norra-Karelen och förädlingsföretagen inom bär och frukter i Södra-Karelen. I flera landskap är förädlingsverksamheten mångsidig. De små företagens affärsverksamhet baserar sig ofta på  lokal efterfrågan.

Ytterligare information om landskapsvisa särdrag ger Äkta Smak -distriktsaktörerna, vars kontaktuppgifter finns på  adressen: www.aitojamakuja.fi/yhteystiedot_swe.php

Företagsstatistik som Koordineringsprojektet inom närmat sammanställt tillsammans med utvecklare inom livsmedelsbranschen i de olika landskapen finns på adressen: på finska http://www.aitojamakuja.fi/tilastot.php och på svenska http://www.aitojamakuja.fi/tilastot_swe.php

 

På Nyland lanserades det på hösten 2017 ett konsument- och producentdrivet närmatsmodell foodhub under namnet Nylands mat. Syftet med närmatsmodellet är en långsiktigt partnerskap mellan producenter och konsumenter, huvudsakligen över en skördesäsong. Därför behövs producenternas och konsumenternas foodhub helt enkelt ett nytt sätt att tänka om mat. Att ha båda aktörer med ska ge många fördelar. Till exempel producenten vet bättre, vilken sort av gröda man borde förberedas och vilka investeringar det lönar sig att genomföra. Konsumenterna får information av matens ursprung och kan medverka till produktionsmetoder.

– Både produceringen och konsumtionen blir mer relevant, och konsumenten ska veta mer om vad han har köpt, beskriver Olli Repo, som är en av de initiativtagarna till projektet.

Nylands mat samlar in och representerar de lokala producenterna som är involverade. Den utför också lagringen, distributionen och marknadsföringen av livsmedelsprodukter. Foodhubben ska inte driva en traditionell handel eller en grossist. Värdkedjan av mat är kort, och den ska ha bara en mellanhand. I början är Foodhubben anförd av en projektansvaring, senare kan det vara ett kooperativa, ett företag, eller ett annat form av verksamhet, vilket ses som bäst.

– Har vi hittat ett arbetsmodell i pilotfasen inom ett 1,5 år, kan producenterna och konsumenterna tillsammans bestämma sig att inrätta ett företag för att fortsätta verksamheten, berättade Repo.

Uppgifterna är från en längre artikel, skriven av Nina Colliander-Nyman, i Landsbygdens Folk (17.11.) http://gammal.slc.fi/lf_nyhet.asp?id=5547

 

Gastronomins verkliga hjältar arbetar i skolköken och på andra storkök runt om i kommunerna anser Johan Andersson, projektledare för Offentlig Gastronomi i Jämtland. Den mat som tillreds i storköken är vardagsmat för en stor del av kommuninvånarna. Därför borde det fästas mer vikt vid arbetsklimatet och hur man jobbar i storköken tycker han.

I Finland satsar många kommuner just nu på cook-and-chill, bland annat Jakobstad och Borgå gått över till systemet. En motivering är att det ska bli billigare för kommunen.  Men Johan Andersson håller inte med om att det skulle bli dyrare att laga mat från grunden i kommuner och storkök. Tidigare har han jobbat som kock och drivit egna restauranger, men också inom den offentliga sektorn som kosthållschef i Bergs kommun.

År 2009 började han jobba för Bergs kommun i Jämtland. En konsultutredning hade föreslagit att kommunen skulle spara genom att minska antalet tillagningskök och gå över till fler uppvärmningskök. I stället vände Andersson på steken och ville visa vilka fördelar det finns med att hålla kvar tillredningen.

­- Cook-and-chill systemet är en stor källa till svinn, för mat som en gång värmts upp måste kastas, den går inte att spara. Jag hävdar att om man har matlagningen kvar har det många fördelar: Rester är lättare att ta hand om och det går att anpassa maten utifrån gästernas behov. Men framförallt behåller personalen sin yrkesstolthet och kan stå för sin matlagning. Det är väldigt kostnadseffektivt i form av färre sjukdagar.

Kommunerna ser inte helheten

Att jobba så här kräver ett aktivt ledarskap och om kommunen vill sköta en måltidsorganisation från skrivbordet så är cook-and-chill med mottagningskök betydligt enklare. I synnerhet som den offentliga sektorn ofta väljer inte att se måltiden i ett sammanhang, utan räkna med att pengar för att transporter och andra kostnader finns i en annan påse anser Andersson.

Arbetet i Bergs kommun uppmärksammandes i hela Sverige. Hösten 2012 föreläste Johan Andersson runt om i Sverige kring temat lokala råvaror och offentlig upphandling.

– Jag vet att en god matupplevelse kräver planering, bra råvaror och massor av matglädje. Något som finns hos de flesta kök ute i våra kommuner, men som de anställda ibland behöver lite hjälp på traven med, säger Johan Andersson.

Det är det han koncentrerar sig på i det pågående projektet Offentlig gastronomi i Jämtland och Härjedalen. Målet är att höja den offentliga matens profil och att ge dem som jobbar i de kommunala köken ny inspiration och vidareutbildning.  Flera hundra kockar från länets kök inom offentliga sektorn har fått utbildning genom projektet. Utbytet och utbildning av dem som jobbar inom den offentliga bespisningen är en viktig del av Offentlig gastronomi.

Text: Sanne Wikström